SÖDRA PROMENADEN

Malmös hetaste rocksnubbar är aktuella med en ny platta. Nu kallar sig Mats Jeppsson, Christian Fridlund och Kalle Metz för The Camtwisters och musiken är rå primitiv rockabilly.

Vad hände med Jet Black Combo?
- Jaa du.. Det var visst inte riktigt vår grej ändå att swinga till det så där... Idén var bra men den fullföljdes aldrig riktigt plus att vissa medlemmar inte riktigt funkade med bandet av olika anledningar... vi hann med två jävligt bra plattor, som tyvärr led av extremt dålig distribution....

Vad skiljer det nya bandet från det ni gjort tidigare i 69-Hard och Jet Black Combo?
- The Camtwisters är väl den felande länken mellan dessa band. Vi tyckte ju att vi var rockabilly som fan när vi körde 69, men lyssnar man på det nu så är det mer punk än rockabilly. JBC blev för fint på nåt sätt.. Med Camtwisters har vi hittat rätt,tagit bort allt onödigt, skalat ner låtarna och kör det så rått och primitivt som det går, inget onödigt liksom.

Ni kommer snart ut med debutalbumet, berätta om plattan!
- Ja vi fick kontrakt på den häromdagen faktiskt! Den kommer att heta Outlaw Rock-a-billy. det är 11 originalhits, och det är som sagt ganska avskalat och rått. Sång, Ståbas, Gitarr och lite trummor. Texterna är som vanligt djupa analyser av det viktiga i livet: sprit, snabba bilar, tjejer i kjol, tuffa gitarrer och lite olycklig kärlek..varför ändra ett recept som är gott he he..
Video finns inspelad till låten Racing down the road. vi lägger ut den på myspace så fort den är klar. Inspelad i bilklubben Cardinals lokal i Malmö.

Hur ser framtiden ut för The Camtwisters?
- Ut med plattan så fort det går nu innan sommaren. Spela så mycket vi bara kan!! Vi tänkte även tvinga nån festival att boka oss. I september spelar vi i Wien på Rockabilly Stomp III. På kort tid har vi ju lyckats med en del tuffa grejor, till exempel att vara förband till Chuck Berry när han gästade i Sverige. Den 6 april spelar vi på Lyckliga gatan i Borås. Obligatorisk närvaro.

... ni albumdebuterar inom kort med "Always late and not even close" (Heptown). Hur känns det?
- Det känns helt okej tycker jag. Fast det är  ju lite tråkigt att de har tagit så långt tid för allting runt släppet att klaffa.

Blev plattan som ni hade tänkt er?
Ingenting blir någonsin som man hade tänkt sig, både på gott och ont.

Ni skriver på er myspace-sida att ni vågat bredda era musikaliska influenser, vad betyder det?
- Vi har både dragit ner och upp tempot och tagit ut svängarna lite. Vi har bland annat dragit in blås och lite kvinnliga körer på två låtar.

Man kan också läsa att de senaste åren varit ganska tuffa för bandet. Vad är det som har hänt?
- Öhh en jävla massa grejor egentligen. 75 procent av bandet har behandlats för psykisk sjukdom. Vi har tappat och fått tillbaka lusten för bandet ett par gånger och sen de vanliga problemen som alla laglösa har... Sen har vi ju bytt en del medlemmar också: vår gamla trummis fick för mycket att göra med sitt andra band och kunde aldrig repa eller spela. Nu har vi ny kille (Freppe) som fixar den biten med bravur samt att vi tagit in en andra gitarrist - Tommy (The Confession, Sista Sekunden).

Till sist - vad har ni för planer för resten av året?
- Ut och spela på plattan, skriva nya låtar och supa en del. Hoppas även på mer gigs och uppmärksamhet utomlands, filar på turné till hösten.

Mockingbirds spelar på Bodoni i Malmö den 9 maj och på Mejeriet i Lund den 19 maj.

Guatemala - vad vet du egentligen om Guatemala? Jag kan erkänna att mina kunskaper om landet är ytterst begränsade. Vad jag däremot känner till att Desadaptados är det enda punkbandet som existerar där i dag - åtminstone enligt bandet själva. Jag snubblade över bandet av ren tur och blev minst sagt förtjust i bandets säregna stil - ska och råpunk i samma tajta nitkostym. Jag hystade i väg några frågor som gitarristen Punktor besvarade.

När dök de första punkbanden upp i Guatemala?
- Det har funnits hardcoreband sedan mitten av -90talet. När det gäller punk så startade vi scenen runt 94, vi var det första punkbandet med bara punkare i sättningen.

Vilken typ av punk är populär?
- "Modepunk" är hetast här... De flesta i Guatemala känner inte till att det finns en riktig punkscen, trots att vi varit ganska aktiva med fanzines, bullentiner och vår musik de senaste åren.

Vilka problem har en punkare i Guatemala?
- När scenen startade var det otroligt svårt att ens visa sig ute på gatorna. Polisen och militären kunde ge sig på dig bara för att du såg ut som du gjorde, men vanligast var att "svensson" försökte starta bråk med oss. I dag är det ett helt annat läge för kidsen eftersom de följer MTV-modet... vi var influerade av Kaaos, Chaos U,K. och den sortens band - det är vi fortfarande.

Är scenen politisk?
- Vi har alla politiska ståndpunkter men de skiljer sig från varandra. Men våran gemensamma plattform är antifascism.

Hur länge har Desadaptados existerat?
- Jag skulle kunna säga att vi alltid funnits eftersom vi alltid spelat tillsammans under andra namn. Men när det gäller Desadaptados så har vi lirat i drygt sex år. Vi har gett ut en demo och fyra album. Det finns dessutom en livekassett från vår spelning på ABC No Rio samt en live-cd från giget på CBGB 2002.

Vad vill ni säga med er musik?
- Musiken är främst en reflektion av våra känslor och det är därför våra plattor inte låter riktigt likadant. När det gäller texterna vill vi ge uttryck för våra åsikter, vi vill inte bara kritisera utan också komma med ett budskap.

Vad influerar er?
- Misfits, Chaos U.K., Kaaos och många många andra finska hardcoreband, Olho Seco, Conflict, Rudimentary Peni (jag fan älskar dem). Dessutom massor av anarkopunkbanden från 70 och 80-talet samt 60-tals rocksteay från Jamaica.

Har du hört någon svensk punk?
- Jag har svenska favoriter som Disfear, Mob47, Rövsvett och Skitsystem. Jag har alltid älskat den europeiska scenen, ända sedan jag var liten.

Något att tillägga?
- Vi hoppas få spela för Punks de Suecia en dag. Och i fall någon är intresserad av våra skivor, vi har bara cd-r kopior eftersom de är slutsålda, som vi gärna byter. Annars kan ni ladda hem våra låtar här och här.


Bonus:
Sharp i Guatemala hittar du här!

... ni ska spela med Gorilla Biscuits i Helsingfors i sommar,
låter som det kan bli ett riktigt old school-party. Redan laddade?
- Japp det ska bli riktigt roligt att spela med barndomsidolerna.

Varför återupplivade ni Outlast?
- Vi skulle igentligen bara spelat en spelning på Endstands
10års jubileum men det va så roligt att vi besluta oss för att göra lite spelningar.

Vad har ni att tillföra scenen i dag?
- Humor och distans. Allt e så sjukt macho eller deppigt idag.
Vi vill se folk le och ha roligt på HC spelningar!

Hej Moa - i vanliga fall röjer du i Meldrum, på myspace kan man lyssna på ditt singer/songwriter-projekt. Siktar du på en solokarriär?
- Det här är mitt soloprojekt, även om jag inte gillar ordet projekt. Det här är inget temporärt eller nåt vid sidan av, utan lika viktigt som allt annat. Jag ar sångerska i första hand och tycker om att uttrycka mig på olika sätt.

Du pendlar mellan mer traditionell singer/songwriter och rå j-la punkblues ("Bulldozer"). Hur har du tänkt när du skrivit låtarna?
- Musiken jag gör är väldigt spontan och ogenomtänkt, precis som jag vill att musik ska vara, in the moment, ska kännas i hjärtat. Det blir utifran mina begränsningar när jag skriver låtar, som gammal punkare och kass gitarrist, tre-fyra ackord med en twist. Nu håller jag på att spela in låtarna med fullt band och det låter som jag ville att det skulle låta nar jag skrev dom...

Till sist: hur är läget med Meldrum?
- Jag befinner mig just nu i LA och fixar klart med Meldrums kommande platta "Blowin up the machine" som kommer ut i maj, en skiva dar bland annat Lemmy sjunger pa låten "Miss me when Im gone" som han aven har skrivit texten till... och Gene Hoglan fran Strapping Young Lad spelar trummor på tre låtar... det blir stenhårt!!!

...det har gått ett år sedan du släppte albumet
"Brott och straff - 12 historier från ett kvinno-
fängelse". Hur ser du på skivan i dag?
- Jag tycker om skivan och älskar fortfarande att
spela låtarna live.

Vad lärde du dig av den inspelningen?
- Jag lärde känna en massa superfina människor.

Vad tyckte kvinnorna bakom "fängelselåtarna"
om albumet?
- De gillar skivan. Har spelat den och låtarna
i många sammanhang där de och andra i samma situation
finns.

Vad har du för planer nu?
- Band på engelska med Liten & Nike från Tant Strul.

Två av låtarna från plattan, som Thåström gästade, kan du lyssna på här.

... den 24 mars spelar Antipati i Peking Fanz lokal i Norrköping. Men jag läste i en intervju att ni är Bajen-supportrar, det blir inga grön-vita halsdukar på giget va?
- Alltså, ingen i bandet är fanatisk på något sätt, och jag tror näppeligen att alla i bandet är bajenfans heller. Jag är det i alla fall inte mer än att jag bor på den sidan stan, anser att Hammarby är det laget som har mest själ, och skulle gå med på att måste jag välja så väljer jag nog dem. Jag (och de andra i olika utsträckning) är tämligen ointresserad av fotboll sålänge det inte är på landskampsnivå. Hade jag varit hockeyröv hade jag aldrig börjat med punk liksom.

Ni har fått kontrakt med Skins on attack. Hur gick det till och när kommer plattan?
- Hmm... vi såg att de sökte bidrag till en kommande samling och eftersom vi är på jakt efter möjligheter att medverka på så mycket som möjligt så mejlade vi och kollade läget. Bossen hade redan koll på vilka vi var och gillade sedan tidigare Contemptuous och erbjöd sig att släppa ett album. Vet inte när plattan kommer, men vi börjar spela in den runt 30 mars. Förhoppningsvis kommer den innan typ augustibuller, men vid det här laget vet man ju hur det brukar vara...

Till sist: vad hände med Contemptuous och skivan som skulle ges ut?
- Contemptuous lades på is officiellt efter avskedsspelningen på Klubb Stomp-It i november 2006. Då hade vi redan sovit i nästan ett år. Det kändes inget kul längre. För mycket motgångar, för lite idéer och någon medlem som uppenbarligen prioriterade fotbollen (ja, Hammarby ja) före musiken.
Skivan som Street Anthem skulle ge ut kom aldrig. Den blev uppskjuten tills det inte var någon stor idé att ge ut den. För mer än ett år sedan gjorde vi en muntlig deal med franska etiketten Narayan Records att de skulle ge ut en LP med allt tidigt material, men vi har varken sett röken av den eller hört något från dem. Om man är pubbeunge och tankar all musik finns det en för internet exklusiv "anthology" med allt som vi spelat in inklusive första demon och sista demon ute på fildelarsajterna.

Kamelritt från Klippan är ett alldeles utmärkt poppunkband som förhoppningsvis fler kommer att upptäcka. Men du, David, Kamelritt - vad är det för ett j-la ökennamn på ett punkband egentligen?
- Alla andra dåliga bandnamn var redan tagna. (till exempelFilled With Anger) =) Ärligt talat vet ingen var det kommer ifrån. Men det känns som ett passande namn.

Ni har givit ut två demos och medverkat på en samlingsplatta. Vad har ni fått för reaktioner? Vad kommer härnäst?
- Alla har varit positiva utom killen vars skiva fastnade i bilstereon på grund av en dåligt påklistrad cdlabel. Han bytte spelare. Vet ej om han fortfarande lyssnar på Kamelritt. Överlag är det positiv respons, samtidigt som det mest är familj och vänner som har fått lyssna på detta fantastiska material. Efter att ha medverkat i Popkorn som gick bättre än väntat (trots att vi åkte ut i delfinalen) så koncenterar vi nu oss på nytt material så att vi kan knalla in i studion igen. Kan tänka mej att nästa inspelning sker sensommar/höst. Vad gäller spelningar så blir det till 99 procent parkfesten i Klippan.

Influenser?
- Här spretar det litegranna när vi diskuterar: Entombed, Skumdum, Bad Religion, Cosa Nostra och Stoneguard är några som ploppade upp.

Till sist - hur är musiklivet i Klippan nuförtiden?
- Det finns massor med band överallt. På MiC där vi repar finns det 13 band (finns fler band som vill, men det finns inte så mycket utrymme), Popfabriken har sju band. Dessutom finns det band som repar på skolor och hemma. Två musikföreningar i en så liten kommun är nog inte helt vanligt heller. Kort sagt, Klippan poprockar på.

Syrrans X. Vilket fenomenalt namn! Jag upptäckte bandet
på myspace och blev stormförtjust direkt. Syrrans X
adrenalinstinna retropunk kommer att låta tala om sig.

Vem är Syrrans X?
- Syrrans X är: Ulrika Stöllman (sång) Andreas Carlsson (trummor), Tobias Högberg (bas), Katja Mårtensson (bakgrundssång) samt jag, Christian Lindh (gitarr). Vi är fem vänner som från början ville göra något roligt tillsammans. Tanken var att göra och spela in en eller två låtar mest på skoj för att ha något kreativt att pyssla med när sommaren led mot höst och tråkig vardag. Vi insåg snabbt att det var roligare än vi trott och började repa, vilket inte är så lätt eftersom ena halvan av bandet bor i Karlstad och andra i Stockholm. Vårt bandnamn kom till när jag och sångerskan satt och snackade efter ganska många öl och det slog mig vilket bra namn det var för ett punkband.

Ni spelar in era låtar i ett vardagsrum, hur går det till?
- Jag, Andreas och Tobias spelar in en låtidé i mitt vardagsrum i Karlstad. Jag har en liten M-Box baserad hemmastudio och digitaltrummor (hur punk är det??) som låter skit, men det funkar för att sångerskan ska få en uppfattning. Sedan skickas låten till henne via mail så hon kan sätta text och melodi, vilket spelas in med hjälp av ett grovhugget ljudredigerinsprogram och ett headset(!) i hennes vardagsrum.

Jag gillar låtarna ni lagt ut på myspace. Svensk retropunk i samma anda som exempelvis Knugen Faller och Trisstess. Vilka reaktioner har ni fått på er musik?
- Vi slängde ut låtarna på myspace mest så att polarna kunde gå in och lyssna, vilket visade sig vara ett klokt beslut då folk verkar gilla oss och tycker vi är ganska bra. Vi vill ut och spela och har fått några förfrågningar utan att knappt ha lyft ett finger för att jaga spelningar själva. Det blev klart idag (4 mars) att vi spelar med Sista Sekunden (Malmö) på klubb "Who killed Marilyn", Snövit i Sthlm den 14 april. Så nu skrivs det fler låtar och repas för fullt. Inspiration hämtar vi från en massa band men tycker ändå att vi har fått till ett eget sound som är lite naivt men med rätt känsla. Vi älskar Ebba grön, X-ray Spex, Gluemas, Mary Mondays, The Clash, Devo och La Fraction. Tycker det är riktigt kul med band idag som Knugen Faller (vilka kanske är världens mest intressanta band just nu), Gorilla Angreb, No hope for the kids, The Vicious... Listan kan bli längre men det är främst dessa band som fungerar som vår inspiration.

Vad händer i framtiden?
- Tanken är att gå in i studio i vår och spela in våra låtar. Sedan får framtiden utvisa om vi släpper det själva eller om någon skulle vara intresserad av att släppa oss. Förhoppningsvis kommer vi att få ännu fler spelningar och etablera oss på fler punkscener runt om i Sverige. Helt klart är i alla fall att den musik vi gör kommer att hamna på nätet!

... du tyckte jag hade missat poängen när jag avslutade Moderat Likvidation-recensionen med "har du redan "Kuknacke"-plattan finns det ingen större anleding att köpa loss 'Never mind the bootlegs'". Berätta.
- Jo, lite grand. Visst har du rätt i att samma låtar finns på "Kuknacke". Skillnaden mot "Kuknacke" är att "Never mind the bootlegs" (och de tre vinylerna) är legitima utgivningar- helt enligt våra önskemål och idéer... på våra premisser! Vi har till och med gjort alla omslag själva. Dessutom är alltihopa remastrat från originaltaperna med- i mitt tycke - klart bättre ljud Kuknacke (den kopierades bl.a. från gamla kassettband). "Kuknacke"-plattan var inte en legitim utgivning (det är delvis den som givit namn åt "Never mind....."). Några av oss visste inte ens att den existerade över huvudtaget. Jag själv stod och lyssnade på en platta i en skivaffär vid Triangeln i Malmö när ögonen fastnade på ett omslag med något bekant lite längre bort i butiken. Jag blev ganska paff när jag såg "Kuknacke"... köpte den och gick ut. Det är fortfarande det enda exemplaret jag har, och den har jag köpt! Därför kan jag lite grand tycka att den här nymastrade nyutgivningen, på ett reko bolag, på våra premisser, är mer berättigad än vad man kanske först kan tro och tycka.

På vilket sätt blev ni blåsta av Distortion?
- Som jag redan sagt var inte utgivningen sanktionerad av Moderat Likvidation, och vi fick heller inget för den. Den har möjligtvis bidragit till viss publicitet men that´s it! Om inte minnet sviker helt hade Bodenmalm lärt sig blåsartakterna redan -84 när han skulle distribuera 250 ex av vår egenbetalda original 7:a... de pengarna dök aldrig upp. Efter mitt köp av "Kuknacke" fick jag tag i honom och visst, han medgav att det inte gått rätt till med "Kuknacke" men det är ju inte mycket man kan göra åt det nu. Vi är nog heller inte de enda som har denna erfarenhet av Distortion.

Är du förvånad över det intresse som fortfarande finns för Moderat Likvidation?
- Ja det måste jag medge, och det är fantastiskt kul! Vi får en massa credit från alla möjliga håll i världen, via mejl, vår egen hemsida och myspace. Det var lite det som fick oss att fixa en officiell hemsida också.

Hur reagerade du när Havoc ville ge ut erat material?
- Det var faktiskt en ganska diger skara som ville släppa våra prylar igen. De flesta var amerikanska och japanska bolag, men även ett svenskt. Vi gick uteslutande på vem som verkade mest reko och seriös, och det blev Havoc.

Gamla punkgäng återbildas på löpande band, när får vi se Moderat Likvidation mangla på en scen igen?
- Det har faktiskt inte ens varit praktiskt möjligt innan för att flera medlemmar bott utomlands, eller varit upptagna med andra projekt. Nu har saker och ting plötsligt ändrats i och med att de flesta återbördats till den skånska myllan igen. Till exempel har Fjalle flyttat hem efter 15 år i Los Angeles, det är väl bara Tobbe som har vänstra dojjan kvar i Oslo... men det är ju inte så långt bort. Faktum är att Per, Cliff och jag själv har replokaler i samma kvarter numera. Så rent praktiskt skulle det kunna vara möjligt. Många har åsikter om återföreningar av gamla punkband. Personligen är jag av den åsikten att man ska ha kul så länge man lever, känns det rätt så är det rätt - sen skiter jag i vad åsiktsmaffian tycker i ärendet. Däremot tycker jag att om det skulle kunna bli aktuellt så ska också resultatet vara bra och något man kan stå för, och då skulle det kännas fint om man kunde bjuda alla ML-fans på en bonus. Vi får väl se... Kanske kommer det något intressant förfrågan?

Till sist - vad betydde det för er att Ny Våg körde "Nitad" i radion?
- Klart att det betydde en hel del när plötsligt hela Sverige kunde höra oss i radion. Ny våg var ju dessutom ett program som man väntade på- med fingret på kassettbandspelarens inspelningsknapp (fanns ju liksom inte Internet...). Jonas Almkvist presentation var ju ganska rolig också :-)
Sen körde de ju "Sprängd" i Barnjournalen (!) strax efteråt också....och några år senare dök "Nitad" upp igen som vinjettmusik till...var det Punklandia?

Södra Promenaden har inte lyckats nå Distortion för en kommentar.

Har du saknat band som Anti-Cimex, Wretched, Kaaos, Lama, Disorder, Negazione, Riistetetyt och Skitslickers? Då måste du bara spana in det fantastiska råpunkbandet Drömdead från Venezuela. Portugiska labeln Disobedience Records har precis gett ut debutlp:n “En este pais”. Ett måste för dig som går igång på klassisk råpunk.

Varför valde ni namnet Drömdead?
- Vi hade flera kassa förslag på gång men efter tag kom vi upp med “Drömdead”, som (rätta mig om jag har fel) betyder typ död dröm. Vi tog det svenska ordet “dröm” från Anti-Cimex-låten “Drömmusik”.

Vilka band har influerat er?
- Brittiska och skandinaviska band som Kaaos (vilka nog har influerat och inspirerat oss allra mest), Tampere SS, Anti-Cimex, Discharge, Disorder, Kuollet Kukat och Chaos U.K.

Hur är punkscenen i Venezuela?
- Du, den suger verkligen. Det finns knappt några som stöder äkta punk. Här försöker folk tjäna pengar på konserter, de flesta banden spelar lam pop punk med rockstjärneattityd. Men det finns en några coola band som du definitivt ska kolla upp Doña Maldad, Los Dolares, NADA  och Reciclaje.

Något ni vill tillägga?
- Swedish punk rules, keep fighting.

Tidigare.
Råpunk från Venezuela
Drömdead fortsätter att imponera

...snart släpps erat debutalbum "Lugna favoriter". Ni lyckas återskapa 77-soundet och ändå få det att låta fräscht. Hur gör ni?
- Om vi lyckats återskapa 77-känslan så bra som du säger så har vi ju lyckats med det vi vill göra. Att det låter så pass "äkta" som det gör beror nog på att vi faktiskt inte kan spela våra instrument så bra, att det låter ansträngt och att vi spelar över vår förmåga hela tiden. Sen har vi satsat på att spela in dyrt och lyxigt så att alla misstag och allt felspel verkligen kommer fram i ljudet också. Om man lyssnar på många punkband från 70-talet så är ju produktionerna rätt fläskiga. Men det viktigaste är väl att vi har försökt att fokusera på enkelhet, melodi och ett klassiskt låtsnickrande - och det är nog det som gör att det låter autentiskt.

Varför denna fascination för gammal svensk retropunk?
- Jag tycker att svensk punk håller en hög internationell standard. Både vad gäller låtsnickrande och skivproduktioner. Och att den första vågen av svensk punk var lite av proggens elaka styvbarn sätter sin säregna prägel på musiken och texterna. Jag gillar musikföreningsfeelingen på alla gamla svenska punksinglar och känslan när ett band gav allt de hade att ge på två låtar på en singel. Sen fascineras jag av det faktum att den musiken framstår som en viktig kulturhistorisk dokumenation av bandens samtid, och att mitt eget musicerandes förutsättningar skapades då.

Var det bättre förr?
- För min egen del så var det fan inte bättre förr! Jag har nog aldrig trivts med livet och min tillvaro så mycket som senate två åren. Life rules.

Till sist, när blir det turné?
- Inget planerat, men såklart ska vi ut och spela när skivan väl är ute. Vi ser fram emot det! Vi hade jättekul sist när vi körde ett par svängar med The Lost Patrol band i höstas. Vi ses snart!

Tidigare:
Knugen Faller

... ni har en tredje platta på gång. Berätta.
- Den låter PUNK! Den kommer i maj på det tyska bolaget Core Tex/Bad Dog Records från Kreuzberg i Berlin. Exakt datum är inte satt ännu! Det ska att gå att köpa skivan genom exempelvis Ginza, Sound Pollution, Birdnest och Hot Stuff.

Ni lirar i Malmö och Helsingborg under mars, hur ser gig-fronten ut i övrigt under våren?
- Det bli sköj att spela med gubbarna i Asta Kask, som på den goa tiden! De var de mest seriösa medans vi andra band satsade lika mycket på allt annat än just att spela! hahaha
- Det blir en 10 dagar lång Euroturne när plattan kommer i maj. Vi kommer bland annat spela på Rebellion festivalen (ex Wasted) i Amsterdam med UK Subs, Exploited, Chelsea, Deadline och Business. Givetvis försöker vi sätta litta mer spelningar i Svea.

Jag har sett er ett par gånger live och tycker det är imponerade att gamla gubbar orkar mangla så hårt. Mycket träning bakom?
- Träning hahahahaha!!! Korpafotboll i så fall. Jyrki är Der Bomber och jag taktiker, lite Kaiser Franz, tar hellre en frispark direkt emot mig, onödigt att ta en rusch! Läser spelet föredömligt!

Till sist - hatar alla i Landskrona polisen?
- Hahaha, finns väl både rötägg och några bra, eller? Ja, det blev riksnyhet det där för en rappare var litta rapp!

PS: "litta" = skånskt uttryck

1 mars spelar Negatives med Mobbad Häst och Conchitas på Bodoni i Malmö.
10 mars lirar man förband till Asta Kask på The Tivoli i Helsingborg.

... den 8:e mars spelar ni i Malmö, det är första gången ni lirar på KB?
- Japp, första gången i Malmö överhuvudtaget faktiskt!!

Jaså. Vad beror det på? Har det någonting med det gamla Black Uniforms-tjafset att göra?
- Nope inte alls. Det har helt enkelt aldrig varit några förfrågningar från Malmö tidigare. Det så kallade tjafset har aldrig varit någonting som vi egentligen har berörts av. Black Uniforms & co och vi har väl aldrig haft något med varandra att göra. Jag vet inte heller vad det bottnar i förutom att vi kanske då skulle representera något som dom hatar... vad det nu är...

Disco Volante agerar förband, det blir tufft att gå på efter dom va?
- Jag kände inte till bandet så mycket tidigare, men såg lite av deras spelning på "Ingen människa är illegal"-giget i Göteborg. Attityd... det blir tufft att sopa upp resterna efter dom! :) Men va fan ...vi får ju se dom ... bara det gör väl resan värd!!

Hur var Japan-turnén "Med ris i magen" i vintras?
- Sanslöst, vilken upplevelseI Proffsiga, ursnälla, omtänksamma, generösa japaner!! Vi vill dit igen naturligvis, kanske för att stanna! :)

Och till sist - vad gör Bjurre i dag?
- Bjurre trummar i sitt melodiösa punkband Frost (rekommenderas), och lirar väl bas i sitt kängband Deny. I övrigt så knegar han väl på, målar staket och klipper gräs och partajar som vanligt. Vi har dock nästan ingen kontakt längre.

Asta Kask våren 2007
2007-02-21 Sandviken, 2007-02-22 Trondheim(NOR), 2007-02-23 Bergen (NOR), 2007-02-24 Oslo (NOR), 2007-03-03 Lidköping, 2007-03-07 Köpenhamn(DEN), 2007-03-08 Malmö, 2007-03-09 Karlskrona, 2007-03-10 Helsingborg, 2007-03-30 Umeå, 2007-03-31 Luleå, 2007-04-05 Jena (GER), 2007-04-06 Dresden (GER), 2007-04-07 Hameln (GER), 2007-04-08 Töging (GER), 2007-04-10 Berlin (GER), 2007-04-11 Frankfurt (GER), 2007-04-12 Köln (GER), 2007-04-13 Hamburg (GER), 2007-04-14 Skövde, 2007-05-01 Linköping, 2007-05-18 Halmstad, 2007-05-19 Göteborg

...som varje söndag sänder sin radioshow My punk rock radio på Myspace. Hur kom du på den här idéen?
- Jag surfade runt på Myspace för att hitta nya band att lyssna på och jag upptäckte tonvis med fantastiska punkband, som jag ville att andra också skulle upptäcka.
- Jag har egentligen bara en regel när det gäller banden jag väljer ut - låtarna måste gå att ladda ner. Och så måste jag naturligtvis gilla musiken också. Det var visst två regler…

Vad har du fått för reaktioner?
- Jag har fått otroligt positiv respons, bättre än jag vågat drömma om. Jag har en trogen krets som lyssnar på alla program och återkommer med synpunkter om vad som kan göras bättre och det uppskattar jag verkligen.

Till sist, vem är Mike Masterbater och vad gör du i den “riktiga” världen?
- Jag har ett eget enmanspunkband där jag spelar bas, sjunger och skriver materialet under namnet The Masterbater. Men för tillfället letar jag efter ett band att spela med. Annars är jag bara en vanlig snubbe som till och från jobbar som rörmokare och gillar punkmusik och bärs.

Mike hälsar dessutom att han ska börja recensera plattor på My Punk Rock Radio-sajten och vill du få ditt vax recenserat kontaktar du Mike på Myspace eller på den här adressen: Mike Master, PO Box 982, Vernon, NJ. 07462 USA

... hur går inspelningen av nya skivan?
- Det går över all förväntan! Vi har haft mycket att göra både med bandet och privat och trodde ett tag att vi tagit oss vatten över huvudet då det helt plötsligt var dags att gå in i studion utan alla delar klara men nu när bitarna fallit på plats så var det snarare bra att vi hade tidspress på oss. So far so good. Jag tror jag talar för alla när jag säger att vi är oförskämt nöjda!

Uppföljaren till debuten "Blood on the walls" kommer tyvärr inte att ges ut förrens i höst.
- Jag ska åka iväg till Los Angeles i sex månader och vi vill inte släppa den förrens alla är i samma land igen, vilket ser ut som att det blir i oktober i år. Under tiden kommer vi givetvis jobba med promotion, boka spelningar och se till att allt är klart tills dess. Däremot ligger vi i förhandlingar med vem som ska släppa skivan. Blir det som vi vill så blir det ett bra bolag med rätt inställning och attityd. Med det menar jag att vi antingen kommer att släppa det själva eller på ett bolag som gör det på samma villkor som vi ställer på oss själva och vårt bolag.

Jämfört med förra plattan - hur låter ni idag?
- Jag skulle säga att vi mognat en hel del. Framför allt kommer kanske alla som har gamla plattan märka det, men även känna igen vårt typiska sound. Förra plattan bestod utav en del väldigt gamla låtar och några nya, den här gånger är det bara purfärska och det låter lite larvigt men vi har väl börjat tänka lite "utanför boxen". Att inte harva i samma spår utan att utvecklas och tänka om. Inte för att tilltala mer publik, utan för vår egen skull. Nu har alla låtar skrivits av oss fyra, till skillnad från "Blood on the walls" där andra trummisar varit involverade trots att Linus spelade alla trummor på inspelningen. Att vi även varit en fast sättning i över tre år har gjort att vi kommit varandra väldigt nära och vet vad vi vill samt blivit säkra på vad fan vi håller på med. För att komma till saken så får jag nog säga att vi mognat men har fortfarande glimten i ögat. Det kanske låter trist, gubbigt och pretto men vi har fan inte slöat på tempot!

Ni har nyligen gjort er andra turne i England. Hur gick den?
- Jag tror faktiskt att det var vår tredje turné, ha ha. England gillar oss av någon anledning, vi blir alltid tillfrågade om vi vill komma dit och spela. Nu sist spelade vi med bland annat Supersuckers, men vi spelade på mindre ställen mest. Det är en helt annan pepp där, fråga mig inte varför, men det är jävligt kul och vi känner oss uppskattade. Det är klart det är fett att spela i Sverige, men här har ju folk sett oss i flera olika konstellationer och frisyrer. I England har dom bara sett oss som det ska vara, med nuvarande sättning och en tight spellista. Vi startade där med bättre förutsättningar kanske.
 
Den 8:e mars spelar ni på KB med Asta Kask, vad tänker ni bjuda på då?
- Dom bästa gamla låtarna, dom bästa nya låtarna. Det bli sista spelningen på ett tag och lite avskedspartaj för mig så vi kommer nog styra upp något fabulöst.

Årets konsert 2

"Allt handlade inte bara om Crass och Discharge"

Han har ett förflutet som basist i band som Decadence Within, Burnside och Stampin' Ground. Han jobbar för engelska mangeltidningen Terrorizer och spelar bas i Suicide Watch. Ian Glasper är för många ett välkänt namn inom scenen.

Men de senaste åren har han främst förknippats som författare. För två år sedan debuterade han med historielektionen - som ingen punkare skolkat från - Burning Britain - The history of UK Punk 1980-1984. Och nu följer han upp den med att syna anarkopunkscenen från dessa år i sömmarna - The day the country died - A history of anarcho punk 1980-1984.

- Jag jobbade för Record Collector magazine och fick en massa böcker om Sex Pistols och Clash för recension. Jag tänkte "när faan ska någon skriva en bok om Discharge". När jag insåg att ingen skulle göra det bestämde jag mig för att göra det själv. Det har varit otroligt mycket arbete. Varje bok har tagit två år att få ihop. Jag har lagt ner 2-3 timmar varje kväll på det här projektet och då ska man ha i minnet att jag dessutom har ett vanligt jobb och familj.

Hur reagerade alla de här gamla punkarna när du kontaktade dem?
- En del var ganska skeptiska till en början och undrade vad jag egentligen hade för motiv för mitt intresse. När de förstod att jag var genuint intresserad och en del av scenen blev de allra flesta smickrade och tyckte det var fantastiskt att deras musik nu fick åtminstone ett litet erkännande.

Alla viktiga namn, stora som små, har Ian Glasper letat upp och intervjuat. Han har skrivit långa artiklar, korta artiklar, inkluderat diskografier och sammanställt webblänkar. Det finns egentligen ingenting att sakna. Förutom då Poison Girls i senaste boken.
- Det var så nära att Posion Girls kom med så du anar inte. Men Vi Subversa stack till Spanien och Richard Famous gick upp i rök när jag skulle intervjua honom. Deadlineklockan slog. Jag var tvungen att köra utan dem. Samma sak hände egentligen med Karma Sutra. I den första boken saknar jag personligen Infa-Riot och Death Sentence. Jag ville absolut ha med dem, men det gick inte i lås av flera olika orsaker.

Nu har Ian Glasper satt igång arbetet med den sista delen i trilogin om den brittiska punkscenen.  1985-1989 ska dokumenteras med band som Heresy, Stupids, Concrete Sox, Depraved, Ripcord, Extreme Noise Terror, Napalm Death, Electro Hippies och Sore Throat. Ian säger att den utgåvan kommer bli fetare än hans tidigare böcker.

Ian Glasper upptäckte själv scenen i början av 1980-talet. Det började med Adam And The Ants.
- Sedan rullade det på. Jag älskade Discharge och Exploited, Crass och Conflict och så upptäckte jag den amerikanska hardcorescenen med gäng som Agnostic Front, Cro-mags och Bad Brains och därefter blev jag knockad av thrash metal-combos som Slayer och Dark Angel. Mina föräldrar betonade att jag skulle växa ifrån det men jag älskar musiken lika mycket i dag som i går.

Vilka band från den här tidsperioden skulle du vilja tipsa om?
- De mest underskattade UK82-banden var i mina ögon Violators, Underdogs, Total Chaos, Newtown Neurotics och Dead Mans Shadow. När det gäller anarkopunken skulle jag vilja rekommendera Omega Tribe, Sears, Exit-stance, System och Naked. Spana in dem - allt handlade inte bara om Crass och Discharge.

Tidigare:
Anarkopunk