Ny Loikaemie dröjer
Snart har det gått fem långa år sedan tyska skinheadgänget
Loikaemie släppte sin senaste platta, "III". På det albumet
visade skinsen upp tendenser till ett nytt, mer metalinfluerat,
sound. Södra Promenaden har varit i kontakt med bandet
som hälsar att en ny skiva väntas komma ut först senare
i år. Den som vill se Loikaemie live kan bege sig till Hamburg
den 5 maj då det blir stödfest för St Pauli. Har du ingen möjlighet
att ta dig dit kan jag istället rekommendera den hårda live-dvd:n
"1994-2004" där skinheadbomber som "Good night white pride",
"Wir sind die skins", "Oi! Thats yer lot" och "Gewalttätig" bland
annat exploderar.
En klassiker från Manchester
Slaughter and the Dogs
Do it dog style
Vissa stjärnor slocknar snabbare än andra. Slaughter and the Dogs höll energin uppe i två år. Allt började i Manchester våren 1976. Wayne Barrett, Mike Rossi, Mad Muffet och Zip Bates gick i samma plugg och var som så många andra ungdomar less på tristessen och den grå vardagen. Kidsen drog igång Slaughter and the Dogs och redan efter tre månader lyckades de övertyga Malcolm McLaren att de hade en enorm fanskara och fick tack vare det spela förband till Sex Pistols på klassiska Lesser Free Trade Hall. En legendarisk spelning på många sätt - bland annat för att ett annat av det stora namnen debuterade denna kväll, Buzzcocks.
De fyra slynglarna rån Manchesters förorter gjorde några spelningar i London innan det var dags för första singeln - "Cranked up rally high" - som gavs ut i maj 1977. Den följdes upp av tuffa "Where have all the bootboys gone", "Blame to blame" samt "Quick Joey small". Sommaren året efter kom debutalbumet "Do it dog style", då hade Wayne, Rossi, Mad Muffet och Zip redan hunnit gå skilda vägar - vilket innebar att skivan inte pushades som det var tänkt och ganska snabbt glömdes bort. När jag i dag, nästan 30 år efter inspelningen, lyssnar på skivan häpnar jag över hur bra den stått sig genom åren. Wayne och Mike skrev låtar med kraft och energi, dessutom var de excellenta på att sätta träffsäkra punkmelodier. Deras stora favorit var David Bowie, men på "Do it dog style" tolkade de Lou Reed och New York Dolls. Det är i de jaktmarkerna man hittar fröet till den här Manchester-gänget som lirade punk som få andra under åren 1976-78.
Generation d-beat
Masken i Antabus har gjort ett storslaget arbete med sajten Punk as fuck. Just nu finns
drygt 100 band dokumenterade. Läs om och lyssna på: Abnorm, Ana Barata, Avskum,
Civil Olydnad, Crossing Chaos, Fy Fan!, GBG Punx, Hotbild, Illdåd, Karensdag, Minister
Död, Moderatjävel, Personkrets 3:1, Skitkids och Tortyr för att nämna några få.
Glittrar fortfarande
The Wall
The punk collection (Captain Oi)
The Wall är ett sorgligt underskattade och bortglömda i dag känns det som. Sunderlandpunkarna började spela 1978 och första singeln "New way" kom året efter och blev en smärre hit. Plattan sålde över 10 000 exemplar och fick massiva airplay på John Peels viktiga radioshow. Den läckra fullängdsdebuten "Personal troubles och public issues" kom som en finfin julklapp i december 1980. Två år senare avslutades sagan om The Wall med albumet "Dirges & anthems". Däremellan hann de med ytterligare sex singlar, som bland annat producerades av Steve Jones (Sex Pistols) och Jimmy Pursey (Sham 69). The Wall kunde konsten att skriva punkmelodier utan att göra avkall på det ruffiga soundet eller den larmiga inramningen. "New day", "Another new day" och "Hobby for a day" glittrar fortfarande och Captain Oi:s The Wall kollektion från 1998 är fortfarande den bästa summeringen av bandet som finns ute.
Strange Rebel Frequency
Om du är det minsta intresserad av alt-countryscenen ska
du definitivt kolla upp Strange Rebel Frequency. Ett band
som fullständigt knockat mig de senaste dagarna med sin
gastkramande country - som skulle fungera utmärkt i vilken
David Lynch-rulle som helst. Bandet hälsar att fem av tretton
låtar till det nya albumet är inspelade och att det finns kopplingar
till så väl Wire som Neko Case. Med andra ord - ytterligare
en skiva att notera på inköpslistan.
Istället för Kim Larsen
Makalöst ursinne
“Jag hatar sill och kräftor och snaps
Hockeylandslaget, Bellman och Lill-Babs
Bränn ner Skansen, fyll Siljan med sten
Å asfaltera Österlen”
Så ska det låta!
Och så låter det om Massgrav.
Argt och rått. Vreden tillåts löpa amok. “I dag börjar helvetet om”, “Vi e här för att hata” och “Brinn era jävlar”. Massgrav vill inte sitta ner och lågmält resonera om sakernas tillstånd i världen. Massgrav skriker och spottar rakt ut - nu är det nog era jävlar.
Och så sätter de igång och manglar igen - som satan.
“Stampa takten alla bokstavsbarn” kommer inte med några nyheter, men vi som dyrkade plattan “Napalm över Stureplan” och spliten med Diskonto bryr oss inte om det.
Det här är fullständigt makalöst ursinne i den svenska råpunktraditionen.
Kapitulationen är naturligtvis omedelbar.
Massgrav regerar scenen.
Fotnot 1: 7”an är bara släppt i 250 exemplar på Blindead och kan vara slut nu, men den som är kreativ kan kanske hitta den på nätet.
Fotnot 2: Jag hade även tänkte skriva om Massgrav/Yacopsae-spliten. En störtläcker liten femtummare (!!!) där Massgrav tolkar Eddie Meduza och Los Crudos. Nu har jag inte lyckats lyssna på den än för så fort jag närmar mig första spåret med nålen åker pick-upn tillbaka...
Tidigare:
Kravallmangel
Mockingbirds
Malmöbandet (tidigare Sölvesborg) Mockingbirds kommer
med glada nyheter. Streetpunksen berättar att deras
fullängsdebut kommer i maj på Lunda-etiketten Hep Town
(som bland annat givit ut Jet Black Combo, bara en sådan
sak). Mockingbirds hälsar också att de ska lira med street-
bandet Hudson Falcons, som de beskriver som Blitz möter
Springsteen, på Bodoni i Malmö i maj.
Södra Promenaden ser fram emot såväl plattan som giget.
I går anarki - i dag nostalgi
Om du ändå bara är ute och surfar runt - ta dig vidare till Punktjafs. En fenomenal hållplats på nätet för alla som är det minsta intresserade av den första svenska punkvågen. Farbror Punk dokumenterar såväl banden som städerna. Kolla på bilder, läs om Kristinehamns punkscen eller ladda ned mp3:or med klassiska gäng som: Adolfs Gossar, Alternativa Idioter, Arabens Anus, Bruset, Foggy Frogs, Glo, Imps, Perversa Individer, Skäms och Tant Brun. Mycket nöje!
Attack attack en trallattack
Någon gång i mitten av 90-talet fick jag en överdos och jag har inte riktigt rest mig än.
Överdos trallpunk alltså. Jag recenserade tonvis med kassetter i Close-Up. Det lät sällan bra.
Jag har fortfarande oerhört svårt för den här klämmiga avarten av punk, men Simma I Vättern (vilket fantastiskt konstigt namn) och Greta Kassler får mig i alla fall lite nyfiken. Jag har lyssnat på bandens kommande singlar, Simma I Vättern släpper "Inget blir som man tror" medan Greta Kassler "Miss universum" (båda på Buzzbox), och tycker faktiskt det är ganska okej. Och jag är fullständigt övertygad om att unga punkare som gillar Strebers, Asta, DLK, Räserbajs och Varnagel kommer att älska det här.
Singlarna ges ut den 6 mars och releasefester kommer att anordnas i Stockholm (6/3), Eskilstuna (9/3), Örebro (10/3) och Kista (16/3). Fler datum kommer, lovar skivbolaget.
Bister prognos
Det är mycket grym punk på gång inom den
närmsta tiden. Örebroligisterna i Kvoteringen
är snart aktuella med albumet "Bister prognos".
"Kommer i slutet av februari, början på mars" hälsar
Larzon. Men redan nu kan ett par spår avnjutas på
bandets myspace-sajt. Plattan släpps på brasilianska
etiketten Terrotten.
Den 10 mars spelar Kvoteringen och Mob47 på Snövit
i Stockholm.
Senare under våren kommer en splitsjua med Kvoteringen
och Stockholmsbandet Nitad, som till helgen drar ut på en
veckas turné (tillsammans med Insurgent Kid): 26/2 Skylten Linköping,
27/2 Oden Karlskrona, 28/2 Ungdomshuset Köpenhamn, 1/3 Aktivitetshuset Malmö,
2/3 Klubb Idiot Örebro, 3/3 Kungen Sandviken
Retaliation söker singelkompis
Retaliation fortsätter att lägga ut smakprov från den kommande
plattan. Lyssna och njut. Dessutom tänker östgötarna ge ut de
låtar som var ämnade för en ep på Putrid Filth. Retaliation
söker ett tufft band att dela utrymme med.
Bestialiskt grindmonster
Skapunk for the masses
Agent Apathy från Seattle, Washington, rumlade runt på den
amerikanska punkscenen under drygt fyra år. Jag har haft noll
koll på det här gänget men har nu lyssnat igenom det osläppta
albumet "We're all gonna die" och kan konstatera att Agent
Apathy var ett riktigt hyggligt skapunkband. Så om du gillar
Operation Ivy, NO FX, River City Rebels och Against All Authority
ska du nog spana in det här gänget.
Atomvinter
Atomvinter gav för cirka tio år sedan ut en
splitplatta med Svart Snö, en pärla i den
svenska anarkopunkhistorien. Dock har den
varit svår att få tag i de senaste åren - inte
nu längre, åtminstone inte Atomvinters bidrag
som finns här och på myspace finns en bunt
osläppta låtar.
Äntligen 2.0! - Lucinda Williams övertygar igen
Äntligen!
Det har gått två år sedan dubbel-liven "Live at the Filmore".
Det är fyra år sedan förra studioalbumet "World without tears".
Och det är lika länge sedan Lucinda Williams bjöd på en magisk
konsert på KB i Malmö.
Äntligen!
För ett par dagar sedan släpptes nya plattan "West." Jag har lyssnat konstant på den sedan dess och jag älskar varje sekund av den dryga timme som skivan klockar in på. Lucinda Williams trollbinder med sin raspiga charmiga röst och hennes starka personlighet fängslar som alltid. Med något enstaka undantag låter "West" mer "Essence" än "World without tears". Det är bra. Balladerna är strået vassare än skrevrocken. Och Lucinda Williams är bäst!
Äntligen!
Knugen Faller
Koola retropunkarna Knugen Faller släpper sitt debutalbum
i slutet på mars hälsar bandets skivbolag Wasted Sounds.
För oss som tycker att väntan är alldeles för lång lovar Wasted
Sounds att smakprov kommer att läggas ut här och här.
Kravallmangel
Massgravs nya vinylsingel "Stampa takten alla bokstavsbarn" lär ta slut
snabbare än bandet hinner mangla sig igenom "Napalm över Stureplan".
Så om du sitter där och det känns som om du missat bussen och nu
bara väntar på att någon ska lägga ut plattan på nätet, tycker jag du ska besöka
Massgravs sajt - där har de var hyggliga och lagt ut två spår från sjuan.
Finfint kravallmangel.
Discharge bootleg
Jag visste inte ens att den här livesjuan med Discharge existerade.
Släppt 1980 i 230 exemplar. Den låter förjävligt men är naturligtvis intressant ur ett arkeologiskt perspektiv.
Fagerstafanzinet DNNH träffade Discharge på Kolingsborg, Stockholm, 1983 och så här gick en del av konversationen:
Kommer du ihåg ett band vid namn Dag Vag som ni spelade med i England?
- Ja det gör jag.
Det var du som pissade i Stig Vigs dojor va?
- Jag gjorde vad!?! Det kommer jag inte ihåg, haha.
Läs hela intervjuen här.
Musik och konst
Rock'n'roll rock'n'roll é död sjöng Thåström i Imperiet på en singelbaksida 1987. Och rocken har såväl innan som efter dödförklarats gång på gång. Men det är uppenbart att vi har att göra med en seg åldring som man inte knäcker hur lätt som helst. Även om tappra försök har gjort oss av allt ifrån 80-talets pudelscen (hårdrock) till Idol-Markus.
För den som vill kolla upp rockens historia och samtidigt känna sig lite finkulturell bör besöka Norrköpings Konstmuseum, som fram till den 13 maj visar utställningen Rock'n'Roll Vol.1.
"Ett gränsöverskridande möte mellan konst och rockmusik" utlovar museet.
Det låter så pass läskigt att man gärna vill se utställningen. Perfekt uppvärming för oss Exilsnokar innan seriepremiären i april.
Recension i Aftonbladet.
Bestialiskt grindmonster
Äntligen ett nytt livstecken från östgötska Retaliation. På bandets myspace-sida har bandet laddat upp ett smakprov från den kommande plattan "The cost of redemption". Och även om det rör sig om en råmix utan sång är det inte svårt att fatta att Retaliation är på väg att släppa ut ännu ett bestialiskt monster. Feta portioner grindcore och crust vräks ut. Jag vill ha hela skivan - NU!