Nostalgiskt om svensk död
Jag fick hem Daniel Ekeroths feta bok "Swedish death metal" i går och har egentligen bara hunnit bläddra och ströläsa i den. Men hade jag varit ledig skulle jag troligen läst den från pärm till pärm utan uppehåll.
För det är en fantastisk resa bakåt i tiden Daniel tar oss med på och om jag emellanåt blundar minns jag exempelvis spelningarna med Napalm Death och Caracass i Fagersta. Eller Bergslagsrocken. Eller hur människor som älskade extrem musik - punkare och dödsmetalare - helt plötsligt började fungera tillsammans. Det var en häftig tid i skarven mellan 80- och 90-tal.
Nästan 500 sidor death metal. Men också punk. Naturligtvis.
Ingen råpunk - ingen death metal.
Det slår Daniel Ekeroth fast.
Och han har rätt.
Och något överraskande dyker mitt gamla fanzine upp i det gedigna registret över tidningar som existerade under de här åren. Så här skriver Daniel om Profit Blaskan ( amen vad faan då... det här är min j-la blogg):
"Started in 1984. Orginally based in Hällefors, later in Motala. Edited by Mikael Sörling. This zine was started in the mid 80:s and just kept going on until 1991. Sörling's main passion has always been punk, but he is one of the guys that can embrace a lot of metal as well. I love the lay-out of this zine, it's som damn crude and cool and messy and fucked up! Sörling went on to be one of the regular contributors to Close-Up Magazine. He's also one of the few guys who have the same passion for melodic pop-punk and extreme black metal. Fuck yeah, this zine and its editor are insane - but great".
Rättelse: "Orginally based in Motala - then Hällefors, then Fagersta, then Motala - again.
Köp boken.
Tidigare:
Tegelsten om svensk död
Kommentarer
Trackback