SÖDRA PROMENADEN

Mike Dungeon i The Spookshow, ni har släppt två grymma plattor ändå är ni nästan okända i Sverige, varför är det så? Och stämmer det att ni bojkottar svensk press?
- Japp. Vi bojkottar svensk press. Absolut. Fast det är ömsesidigt faktiskt. Vi har fått två svenska recensioner varav den ena i Close-Up av en viss Björn Boman (vars favoritband är Converge, Iron Maiden, Neurosis, Edge Of Sanity, Rush, Amebix, Today Is The Day, Brutal Truth, Opeth och det mesta som Mike Patton företagit sig) och att vårt album "Psychosexual Chapter 1" hamnade på Bomans skrivbord är för mig ett mysterium. Vad skall han skriva liksom?! "Skitbra tre ackord rakt igenom!?" Överlag så är ju treackordspunken stendöd och det har den väl varit i 200 år snart. Klubbar bokar oss inte så vi håller oss utanför Sverige över huvud taget. Tidningar och klubbar i alla andra länder utanför Sverige har en helt annan syn på oss. I Sverige är vi ett banalt och näst intill töntigt band. I Tyskland står klubbarna på rad för att boka oss och vi får förfrågningar från amerikanska klubbar varje vecka. Problemet med Sverige är ju att vi på något konstigt vis ligger 10 år före alla andra länder i Europa. Punken är verkligen död här (om man inte räknar "punkbanden" på MTV) medans den växer och frodas i alla andra länder. Jag vet att flera andra band väljer bort Sverige på grund av detta men i pressen kallar dom det någonting helt annat för att dom är rädda för att bränna de få broar som finns här. Men nu har jag sagt det så nu är väl alla två broar borta då?*S* Jag skulle kunna berätta vad jag tycker om svensk press överlag också men då skulle det ta upp hela din fina sida.

Jag tycker ni har ett ganska säreget sound och den rakbladsvassa zombiepunken låter egentligen inte som något annat i Sverige. Vad hade ni för tankar när ni startade bandet och vad influerar er?
- I grund och botten har vi vuxit upp på Ramones och Misfits som dom flesta andra i vår ålder (runt 30) och efter att ha vandrat via hardcoresvängen under 90 talet så är vi tillbaka på ruta 1 igen. Cirkeln är sluten, som man säger.
Idén fick jag runt år 2000 då jag skrev treackordspunk utan att riktigt veta vad jag skulle göra med den. Jag och min bror Knife satte ihop bandet första gången 2002 då vi spelade in ett par demos på skoj. Sedan var bandet dött  igen fram till 2005 då vi skrev på för det amerikanska bolaget Crypt of Blood Records. Den största inspirationen kommer från det faktum att alla band dör eller "mognar". Jag hatar när band "mognar" och egentligen betyder det att bandet drar ner på tempot för att de börjar bli gamla och tjocka och har tappat förmågan att skriva riktigt bra låtar av någon anledning. Mognad är inte bra. Faktum är att vi har en pakt jag och min bror Knife. Eftersom vi båda hatar mognad inom punken, så har vi sagt att den dagen då vi skriver reffor med emoinslag, så lägger vi av? usch.

Jag tycker en av de häftigaste sakerna med The Spookshow är den sinnessjuka mixen av era bisarra texter och Miss Behave?s näpna sång. Man kan vid en slarvig lyssning tro att hon sjunger om att plocka blommor ute på ängen, lyssnar man noggrannare upptäcker man att hon är ett blodtörstigt freak som vill bita huvudet av dig. Kommentar.
- Vi är helt säkra på att vår framgång ligger i att vi har en ruskigt bra sångerska. Hade vi haft en man på leadsång hade vi bara varit ett band i mängden. Faktum är att dom flesta recensioner börjar så här:
"Jag gillar egentligen inte punkband med en sångerska på leadsång men det här var något alldeles extra?"
Vi spelar ju som krattor, så en riktigt duktig frontfigur är ett absolut måste för att överleva. Det är ju just det du beskriver vi är ute efter. Lyssnar man några sekunder så skall det låta som dansbandspunk. Miss Behave's vackra röst sjunger om hur gärna hon skulle slita dig i stycken. Mycket bra kombination. Sedan tror jag framgången ligger mycket i att alla låtarna på våra album är superstarka. Verkligen. Detta är för att vi inte skriver låtar som inte är mycket starka. Om inte låten fastnar i huvudet efter en lyssning så går den bort. Alla låtarna ska kunna vara en singel.

"Psychosexual Chapter 1" (2005) och "Psychosexual Chapter 2" (2006) är de första kapitlen i er trilogi, hur kom den här idéen upp. Och vad har ni fått för respons på skivorna?
- Vi kom på ganska tidigt att det skulle röra sig om en trilogi. Om inget bolag ville släppa det, så skulle vi ha släppt det själva. Hur vi kom på det kan jag inte riktigt svara på men en trilogi känns ju ganska skräckfilmsinspirerat. Tycker du inte? Sedan skriver jag och min bror Knife enormt mycket låtar. Enormt mycket. I skrivande stund ligger 130 färdiga demolåtar helt färdiga på min hårddisk. Och då har vi kasserat de dåliga, så det är 130 låtar som skall spelas in. Vi skulle lätt kunna fylla väldigt många album redan i dag. Sedan är vi sjukt snabba i studion. Vår producent Jonas Kjellgren tycker att det är riktigt roligt att spela in oss då vi spelar in allt live och sätter all musik på 3 timmar. Bokstavligt talat. Andra band pratar om att dom verkligen har rockat till det och spelat in nya albumet på bara en vecka. En vecka?! Det är den totala tiden vi kommer att lägga ner i studion under hela vår livstid. Utomlands får vi verkligen toppbetyg så länge det är en punktidning. Något enstaka metalfanzine har recenserat och då kommer stora sågen fram. Annars så är det enormt bra recensioner. Ett axplock finns på vår hemsida men dom flesta är på tyska så vi fattar inget av dom. VI tittar bara på siffrorna?*S*

Sista delen kommer först nästa år, varför det?
- "Psychosexual Chapter 3" kommer att släppas i maj 2008 (och inte under halloween 2007 som planen var från början). Precis innan vi börjar turnera. 2008 kommer vi att beta av Tyskland, England och det lutar åt att vi drar en vända till Syd Afrika också. Sommaren 2009 bär det av till USA där vi förhoppningsvis kommer att turnera med Blitzkid och/eller Calabrese men dessa planer ligger bara på skrivbordet ännu. Bokningsbolaget har börjat skissa lite på det. Hela iden med att släppa en trilogi är för att vi skall turnera stjärten av oss med hela trilogin. Det tar flera år för musiken att sprida sig ordentligt och i och med att vi väntar så länge med att turnera så hoppas vi att vi slipper spela för tomma klubbar. Vi gör det lite baklänges. Vi låter musiken sprida sig innan vi turnerar istället för att turnera för att sprida musiken?*S*

I augusti spelar ni på Zombie Showdown festivalen i Kolbäck, hur har ni det annars med spelningar? Och hur är ett gig med The Spookshow?
- Jag och Miss Behave har precis fått barn nummer 3 så den tänkta Europaturnen är nu flyttad till 2008. I dagsläget är det omöjligt att lämna familjen. Nästa år ser det annorlunda ut. Det faktum att alla har barn, hus och hundar och allt vad det innebär försvårar ju helt klart turneplanerna men vi har löst det problemet också: Alla spelningar i Europa nästa år flyger vi till *S*Inte en dag i buss. Vi landar på närmsta flygplats och blir hämtade. Sedan gör vi ett par gig för att sedan flyga hem igen. Ett gig med The Spookshow är ganska tråkigt, tror jag.

Något att tillägga?
- Vi har lämnat det amerikanska bolaget Crypt of Blood Records och har skrivit över hela trilogin till det tyska bolaget Wolverine Records. Sedan kan ni räkna blint med att det kommer ett album från oss varje år under väldigt många år framöver. På vår officiella hemsida kan ni hitta en bunt ruskigt bra låtar att tanka hem helt gratis. Sedan kan ni mejla oss och leka musikpolis och berätta att ena gitarren var för låg någonstans eller att vissa körer är falska... eller nåt: thespookshowathotmail.com