Istället för musik... förvirring


Joel Abrahamsson
Hitler gråter (Goldstein)


Jag har dragit mig för att skriva om "Hitler
gråter". Jag har läst, bläddrat och lagt undan
den. Och så samma procedur igen och igen.
Jag har inte fått grepp, blivit förvirrad och
frustrerad. Jag läser inte serier, jag kan inte
koderna. Ibland blir jag insläppt i serietecknar-
profilen och konstnären Jocke Abrahamssons
värld. Men lika snabbt stängs dörren på nytt.
Och jag vet inte om jag vill knacka på, bryta mig
in eller bara gå därifrån.

I förordet skriver John Andersson:
"Joel Abrahamsson, som på vissa sätt är ett
slags seriekonstens svar på Philemon artuhur
and the dung, gör serier som framför allt är
väldigt roliga men läser man noggrant finner man
att han på sitt alldeles egna vis behärskar även
det drömpoetiska."

"Joel förefaller att teckna snabbt och anarkistiskt
men använder en kompositionsteknik han lärt sig
på konstkola. Punken är en uppenbar och viktig
influens men den värld han helst skulle vilja befinna
sig i är, om man frågar, Fellinis film "Det ljuva livet"."


Jag hade gärna h ö r  t "Hitler gråter"...

Kommentarer
Postat av: Masken

ja fy fan, denna var inte lätt att sätta ord på. Jag försökte jag med för ett tag sen... Gjorde precis som du, läste-lade undan-läste-lade undan. Drog på det in i det längsta.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback