Hallå där - Tobbe i Scams

image480

... ni har nyligen släppt vinylsingeln "Noize, booze 'n' tattooz". Berätta.
- Det stämmer! Vi var i Örebro och spelade och träffade Luca som sjunger i bandet Cowboy Prostitutes. Han har även en studio och erbjöd oss att spela in några låtar. Dagen efter giget drog vi av två rockrökare hos honom och vi blev jävligt nöjda med resultatet. Fick upp Danne Från The Accidents och Elfsten från The Pricks på lite gästsång, underbara grabbar! Zorch Productions blev sugna på att släppa det så vi slängde med två livelåtar och sedan var det klart. Vi kommer även att släppa härligheten som en mini-cd under sommaren med två bonuslåtar. En video till en av låtarna finns nu på vår
myspace, kolla in!!!

Och i höst kommer en fullängdare, vad kommer ni bjuda på då?
- Samma som på singeln fast bättre. Det perfekta partysoundtracket kan man säga. Tio svängiga låtar att dansa och dricka till. Allt är redan inspelat och håller nu på att mixas. Vi spelade in hos Luca även denna gång och Zorch kommer att släppa den.

Ni är dessutom aktuella med en spelning på Hultsfredsfestivalen. Men jag tycker den där zombiefesten i Kolbäck verkar ballare?
- Ja det är den kanske. På Hultsfred är det ju så blandade stilar så det finns mycket man inte vill se. Däremot spelar vi gärna för vilken publik som helst, bara en utmaning att få alla att dansa. På zombiefesten är det jävligt många bra band och det lär bli en publik som gillar att röja. Vi har förresten blivit klara för en annan fräck festival, Rassle punkrock i emmaboda. Fantastisk line-up med bland annat Asta Kask, The Accidents, Perkele, Blisterhead, Mockingbirds och Royal Stakeout.

Till sist - hur är rock'n'roll-livet i Växjö nuförtiden?
- Det poppar upp band likt svampar ur jorden. Det har känts ganska dött ett tag men nu händer det grejor. Fattas bara mer spelställen. Jag körde en klubb som hette Jailhouse ett tag och det funkade skitbra! Stället vi körde på slog igen och efter det har jag inte orkat eller haft tid att dra igång. Hoppas någon kan ta ett initiativ och starta upp något, det finns absolut en publik här som bara väntar på att få se cool rock'n'roll!


Svartröd råpunkaggro

image478image479

Conflict
In London dvd
In England dvd


Crass var störst bäst och vackrast.
Men Conflict kommer inte långt efter när vi talar om anarkopunk.
Men jag vet att många är av motsatt uppfattning, som tycker att Colin Jerwoods (sång) gäng ur ett rent musikaliskt perspektiv är att föredra. Och jag kan förstå den åsikten, även om jag inte delar den, för anarkisterna från London har haft en skicklig förmåga att föra samman råpunkaggro med svartröd politik.
Och på Mortarhates superfeta utgåvor förklaras Conflicts särart. Energin, glöden, patoset är äkta. Attacken furiös. Soundet hårt brutalt.
På fyra skivor har cirka åtta timmars liveinspelningar fästs. Det är mastigt att ta sig igenom. Men när en grym konsert som den på Riverside i Newcastle 1987 dyker upp blir jag helt upprymd. Conflict tillsammans med Steve Ignorant från Crass bjuder på en anarkoshow jag velat se på plats.
Allt livematerial som inkluderats på de "In London" och "In England" är inte bra, vissa tagningar lider av såväl dåligt ljud som bild. Men det blir på det hela taget anmärkningar i marginalen, för på det stora hela är det här en utmärkt dokumentation av ett av punkens viktigaste band.

Måndagstipset

image475

Tranås dukar upp till fest med tre grymma akter.
Och du - glöm inte att skaffa de här två plattorna också.



Born to lose              The Bombdolls

Italiensk favorit

image474

Den italienska scenen var under några år på 80-talet fantastisk. Wretched, Negazione, Raw Power... du kan redan alla namnen. Men frågan är om inte Disper Azione ändå gjorde den mest kaotiska råpunksingeln. "Sempre immutata fede" kom 1984 och jag gillar den lika mycket idag. Kolla
själv varför.

En talande bild



Rena lekstugan när IFK Norrköping besegrade Falkenberg med 3-0 ikväll.

Hallå där - August Borg i Alarmrock

image472

... jag blev helt golvad av ep:n "5 skott i pikkan", som en genialisk mix av Los Bohemos, Rolands Gosskör och Monster. Hur kom ni på att ni skulle låta så här?
- Jag har varken hört Los Bohemos eller Rolands Gosskör, dock har vi seriösa planer på att byta namn till "los pantalones rojos" vilket liknar Los Bohemos rent namnmässigt. Monster har jag hört, men först på senare år då vi ofta blivit jämförda med dem. Att vi låter som vi gör har nog mer att göra med att vi spelat tillsammans ganska länge och fortsatt att anpassa låtarna till känslan vi vill förmedla live. Självklart har musik vi lyssnat på inspirerat oss, alla i bandet lyssnar på ganska olika artister, men med en gemensam nämnare i tidig engelsk och svensk punk.

På er myspace-sida kan man läsa att ni tar sikte på ny-liberalismen och neo-konservatism, ett tufft uppdrag. Alliansen inspirerar?
- Ja, det är ett tufft mål att försöka detronisera kapitalismen, sexismen, rasismen och dess företrädare, ett rent helvete rent ut sagt. Dock är alternativet; att tyst fortsätta leva under dess ok minst lika hemskt. Det är många, många som är missnöjda med samhället som det ser ut i dag, oavsett om det styrs av socialdemokrater eller alliansen, och vill vara med och skapa en genomgående förändring, även om en sådan skulle bli komplicerad, hård och kanske våldsam - då de som idag sitter på makten aldrig kommer vilja ge ifrån sig den frivilligt.

Ni var nyligen på turné i Baltikum, hur var den? Och när kommer ni ger er ut på vägarna i Sverige?
- Vi har spelat i Baltikum och runt om i forna Sovjet under sex turnéer och mött många intressanta människor och företeelser. Det är alltid bra tryck på spelningarna och vi har en stor publik som uppskattar oss väldigt mycket, vilket är skoj. Länderna i Baltikum och i Östeuropa är också intressanta som platser och samhällen där ett politiskt förtryck ersatts av ett ekonomiskt. Den hemliga polisen och skräcken för statens repression är borta, såväl som den sociala tryggheten å pensionerna. Chips, läsk å porr har de fått i utbyte när företagen och infrastrukturen sålts ut till västeuropeiska företag. Vi spelar en del ute i Sverige under våren och sommaren.

När kommer albumet?
- Idéen om ett album är en något föråldrad konstruktion, det är lite trist att det känns som att man måste spela in ett album för att accepteras som band. Det kostar en massa stålar om man inte har lust att sitta i en garderob med en dator utan måste ha en stor studio, en förutsättning för att fånga live-känslan hos Alarmrock, men visst vi har material och planerar att spela in en massa låtar i höst.

Till sist - ni är sex personer i bandet. Hur får man det att fungera?
Ska man spela stor punkrock så måste man vara ett stort band, det går inte att få till det ensam framför nyss nämnda dator i garderoben. Alarmrock är en väl sammansvetsad cell som jobbar åt samma håll: En gång för alla, alla för en.

Här kan du lyssna på singelspåret "Pank-pank".

Sånger att minnas - Johnny Thunders

image471

Det var nog inte tänkt så - men SVT:s samhällsprogram Studio S presenterade
Johnny Thunders för en hel drös ynglingar i början av åttiotalet. Jag har för mig att jag gick i femman och bara några veckor efter inslaget hade en klasskamrat köpt en platta som jag fick banda. Sedan dess har jag alltid älskat Johnny Thunders.

1, Born to lose
2, Sad vacation
3, You can't put your arms around a memory
4, London boys
5, So Alone

Simrishamnsgatan, Möllevången



Fet läsning väntar

image470

Denimzine hyller punken och dess 30-års jubileum i sitt kommande nummer. Intervjuer med bland andra Henry Rollins (Black Flag), Cheetah Chrome & Jeff Magnum (Dead Boys), Brian James (Damned, Lords of the New Church), Pete Shelley (Buzzcocks), Jake Burns (Stiff Little Fingers), Casino Steel (The Boys) och Walter Lure (Heartbreakers) utlovas. Dessutom bjuder Denimzine på en singel med The Hellacopters.
Tidningen ute i butik den 26 juni.
Jag vet - jag vill också ha den nu!

Nostalgifrossa



Masken (Sub Alert och Punk As Fuck) är just nu min favoritsnubbe.
I veckan skickade han mig en dvd med drygt femtio klassiska demos och samlingskassetter från det "glada" åttiotalet.
Gissa om jag har drabbats av en allvarlig nostaligifrossa. Och det är inte så konstigt - smaka på det här:
Ab Hjärntvätt "Det är våra hjärnor", Asocial "How could hardcore be any worse", Bedrövlerz, Dom Där "Ett barn är fött", G-Anx demo 86, Tatuerade Snutkukar "Hardcore trash", Ugly Sqauws Trozor "Möte med älg", Disarm demo 84, "Nyx Negativ demo 82 och Gbg Punx "Kramgoa låtar" är bara några av titlarna.
Om du är jämngammal med mig så vet jag att det vattnas i din mun.

Men det är samlingskassetterna som naturligtvis är ballast. Eftersom det inte släpptes så mycket plattor på den tiden var det på blandbanden man upptäckte en massa coola punkgäng. Jag gav själv ut en handfull samlingar. Tyvärr har jag inga kvar. Men Masken brände "En knippe svensk punk vol 2". Det gjorde mig både förfärad och uppspelt. Förfärad för att omslaget är det fulaste jag sett i det här sammanhangen, jag undrar hur de andra såg ut som jag har på mitt samvete. Uppspelt för att jag äntligen fick höra Hammaröpunksen Svea Rike igen och Flashpoints dansbandsversion av "Runka" är i alla fall annorlunda.

Kloak Mix Vol 1 köpte jag, om jag minns rätt, på Charta 77/Subhumans-giget i Linköping (84!?). Jag mindes att gillade Snorleifs två råpunkloskor hårt - det visade sig att jag fortfarande gör det. Kloak Mix gavs ut av Spunk, Spunk drevs av Mikael "Löken" Karlsson (Rövsvett) och - har jag för mig - en galen Linköpingssnubbe som kallades Rebellen.
Knallepunk-kassetten har jag saknat ändå sedan den försvann i Fagersta. Därför har jag njutit av den flera gånger nu och tycker att Kekkonen Heroes, Grabbarna och Intern Kaos är minst lika bra i dag.
Janne i Warcollapse (tidigare bland annat Dom Där) har sedan åttiotalet givit ut skivor och kassetter under etiketten Pas-83. Hans andra utgåva var "Alternativ folkmusik", som bestod av Ernst and the Edsholm Rebels, Sinnesfrid, The Lömska, Asta Kask och Bristles. Mumma!
Jag tänker återkomma och berätta mer om de här kassetterna, jag gissar att nostalgifrossan kommer sitta i... länge.

PS: Har du rippade kassetter? Vill du byta? Lämna en kommentar. Har du Svea Rikes inspelningar? Hör av dig!

Bäst i dag

image444

1, Svenska Akademien "Gör det ändå" cd
Fortfarande bäst i Sverige på det de gör, dessutom skönt med ett band som vågar ta ställning. Saknaden efter Titti Tång är dock stor. Här finns smakprov.

2, Milwaukee Wildmen "Psycho to the bone" låt
Titeln säger allt. Gökboet i punktappning, grymt.

3, IFK Norrköping
Njuter fortfarande av segern mot AIK.

D-takt med klass

image443

Warvictims
Krigsoffer E.P.


Jag vet inte hur många sådana här band jag har hört genom åren. Troligen fler än vad som kan anses nyttigt. Men jag kan inte låta bli att fortfarande tycka att d-taktsmangel är så jävla bra - åtminstone inte om den görs med klass. Och det gör
Warvictims med råge. De kan det här utantill och levererar med hjärta. Warvictims är 3-Way Cum, Anti-Cimex, Discharge, Asocial, Disfear, Disrupt, Doom, Hellnation, Extreme Noise Terror, Svart Parad på en och samma gång. De sex låtarna på den här vinylsjuan påminner mig om och om igen om varför jag varit nere med det här. Fett!

Gnagare - munsbit för Snoka

image442

IFK slog i dag ut AIK ur Svenska cupen. 1-0 räckte för att
knäcka Solnagnagarna. Det känns bra. Det känns alltid bra
att slå AIK (sorry Mattias). Nu väntar Falkenberg på måndag
i serien och tre nya sköna poäng.

Psychoparty

image441

Den här zombiefesten vill du inte missa. The Spookshow,
Milwaukee Wildmen,  Joe Hellraiser and the graverobbin' bastards,
The Scams, Eyeballin Torpedoes och Archers är bara några
av de psychos som dyker upp i Kolbäck (av alla platser på jorden)
den 10 och 11 augusti. Mer information
här.

Starka låtar från Sista Skriket

image440

Sista Skriket
Missnöjesrörelsen (Beat Butchers)


Sista Skriket imponerade redan med albumdebuten "Hela skiten är en jävla zombie" (2005). Jag gillade krocken mellan Göteborg och Stockholm, mellan Troublemakers och Ksmb - det gav retropunken en intressant smak. Jag skulle kunna säga att den nya inspelningen "Missnöjesrörelsen" består av samma ingredienser, men det skulle inte vara rättvist mot göteborgspunksen. För bandet har utvecklats och visar exemeplvis upp en melodiös sida som imponerar. Det finns många starka låtar bland de fjorton punkrökarna här, men framför allt "Finkulturen ska brinna" (en modern uppföljare till Attentats "Operahuset"), "Vi ska bilda vår egen allians" och "Gbg city" visar hur aktuell och kul punken är 2007.

Årets bästa singel

image439
Alarmrock
5 skott i pikkan (Beat Butchers)


Jag blev helt knäckt första gången jag lyssnade på den här singeln, begrep inte vad det var som slet tag i mig och ruskade om. Efter ytterligare ett par lyssningar förstod jag vad det handlade om - Alarmrock har själva definierat det bäst - "treminuters punkrockblåsexplosioner på svenska", med betoning på "blåsexplosioner". Tänk Los Bohemos och deras debutsingel, tänk Rolands Gosskör med blåssektion, men tänk framför allt Monsters sväng och själ - därifrån har Alarmrock hämtat själva grunden för sin attack och det är så bländande bra. Årets bästa singel så här långt.

Gratis garagerock på KB

image438
                                                               Foto: Thomas Andersen

I fjol kom deras första album, "White trash red front", på tolv år.
I morgon (torsdag) tänker de danska garagerockaktivisterna
The Sandmen riva KB i Malmö. Och du - det är fritt inträde.
Supportar gör Malmöbandet Jive och danska Sha La Las.

PS: Har du ingen möjlighet att ta dig till KB bör du ändå lyssna,
åtminstone en gång, på "Bombing for peace" - finns
här.

Bäst i dag

image437

1, Ashtray "Emo-Liminate" låt
"Fuck you emo-kids" - sångarna Davie och Sarah-Jane hetsar, hatar och spottar argt. Och jag är glad över att jag har upptäckt det här bandet från Santa Rosa i Kalifornien.

2, Ashtray "Drinking song" låt
3, Ashtray "Dirty rotten hippies" video

Lyssna och kolla
här.

Venezuela hardcorepunks

image435

Först Drömdead, nu Devaluados. Det är inte bara
Hugo Chavez som sätter Venezuela på den internationella
kartan. Jag vet ingenting om de här fem punkarna från Caracas,
förutom att de är fantastiskt bra. Lyssna
själv.

Peruansk klassiker

image434

När den franska etiketten New Wave 1987 gav ut Ataque Frontals självbetitlade ep, så var det den andra peruanska punkplattan att ges ut (först ut var Leusemia). Ataque Frontal från Lima var i slutet av 80-talet ett av mina favoritband och singeln snurrade ofta på skivspelaren - en rå hardcorepunkinspelning byggd på kärlek och jävlar-anama. När jag intervjuade sångaren Jose Eduardo Matute berättade han att den peruanska scenen sparkades igång i slutet av 1984 av fem band i Lima. Ett av dem var Guerilla Urbana som senare blev Ataque Frontal. Jag blev mycket glad när jag återupptäckte singeln
här. Ladda hem, lyssna och fundera på varför punk från tredje världen oftast lät så mycket intressantare än den som kom från väst.


Kriminella Gitarrer på scenen igen?

image433

Nästa helg (26 maj) spelar Torsson på Ljungavallen i Ljungbyhed
utanför Klippan. Rykten gör gällande att legendariska Kriminella
Gitarrer dessutom kommer att lira. Läge för en rejäl dos Klippannostalgi
med andra ord.

Kriminella Gitarrer
Torsson

Knugen på Eriksgata

image432

Retropunkarna
Knugen Faller ger sig snart ut på turne. Här kan du se dem: 30 maj Ungdomens Hus, Uppsala, 31 maj Kafe 44, Stockholm, 1 juni Örebro, Klubb Idiot, 2 juni Hallstahammar, Folkets Park, 3 juni Oslo, Maiden, 5 juni Linköping, TBA, 6 juni Lund, Smålands Nation, 7 juni Karlskrona, Oden, 8 juni Borås, Rockborgen, 9 juni Göteborg, Henriksberg.

Bäst i dag

image431

1, Hasses Med Sussies "Slav" singelspår
För drygt 20 år sedan hade jag den här låten på ett blandband men jag visste aldrig vad bandet hette, av en ren slump återupptäckte jag den här fenomenala punkpralinen på KBD. Lyssna
själv.

2, Magnus Johansson "Vita blå pojkar" låt
Det luktar allsvenskan om de vackra vita blå pojkarna.

3, Buzzcocks "Fast cars" låt
Mmmanchesterklassiker.


Återvinning - Totalitär

image429

Totalitär lägger av. Igen.
Avskedet heter "Vi är eliten" (Communichaos). Jag har inte köpt ett album på vinyl på säkert femton år. Nu gjorde jag det, ville inte vänta på cd-utgåvan.
Och det var så häftigt att få hem den här läckra vinylen. Hålla i den. Lägga den på tallriken. Dra på volymen. Och så bli så där ljuvligt knockad av Totalitärs intelligenta råpunk. "Vi är eliten" är bandets tredje album, dessutom har det här gänget gett ut drösvis av singlar och splitplattor sedan starten i mitten av 1980-talet.
Totalitär debuterade med ep:n "Multinationella mördare" 1987, någon månad efter releasen intervjuade jag bandet från Hudiksvall. Artikeln hamnade i ProfitBlaskan #6, här är ett kortare utdrag.

- Vi bildades vintern 84-85 under ett annat namn och med en annan trummis, att säga att vi var "B" är väl lite väl finkornigt. Vi gjorde i alla fall en demo och den är den bästa lektionen i uselhet som gjorts nångång. Med tanke på att det kanske finns någon som hört den demon så är det namn vi gick under en hemlighet. Nåväl, tiden gick och vi lärde oss att texter och musik. Våren -86 gjorde vi ett nytt försök i Forssa-studion och den inspelningen blev vi nöjdare med, trots att texterna var lika dåliga/långa som Discharge. Låtarna från den demon är med på ett par samlingstapes.

Vad tycker ni om er ep "Multinationella mördare"?
- Vi är väl halvnöjda. Med tanke på att om man verkligen vill kan man få ett jävligt bra ljud i Forssa-studion, men vi var nog lite slöa. Men med svenska mått mätt är väl inte ljudet så jävla dåligt? Texter och låtar är vi nöjda med, trots att de nog gjorts bättre idag... kanske skulle vi ha repat mer? Sedan var det meningen att ett informationsblad om de multinationella företagen skulle ha följt med, men vi hann inte. Den artikeln kommer troligtivs att finnas med i Anti-System #5 istället. Skivan pressades i tusen exemplar och kostade runt 13 kronor styck, vilket är satans dyrt. Skivan har bara varit ute i en månad och vi har väl skeppat iväg en 300 exemplar.

Er syn på kommunism och anarkism?
- Det är svårt att ge enhetliga svar på så stora frågor eftersom vi i bandet har lite olika åsikter, åtminstone om anarkism. Men helt klart är väl att det finns en baksida till alla medaljonger. Om du med kommunism är lika fördomsfull och enkelspårig som de flesta och menar kommunism = Sovjet, så är det självklart att vi ogillar det. Men kommunism kan ju se ut på olika sätt, och faktum är att de ursprungliga kommunistiska och anarkistiska idéerna var varandra ganska lika. Ingen av oss i bandet tror på en central styrning av makten och i grunden är vi möjligtvis kanske anarkister, men vi ser ingen anledning att kalla oss ett anarkistiskt band. Steget från den värld vi lever i idag till anarki är så otroligt jätte-långt och vi föredrar och hoppas på etapp-visa förändringar till något bättre. Något som i slutet kanske är någon form av anarki. Ordet anarki är idag så makalöst uttjatat bland punkband och för många verkar ordet vara liktydigt med punk instället för en seriös politisk inriktning, något som kanske skvallrar om vilken otroligt låg intellektuell nivå dagens punkscen på många sätt har.

Vilka är era 5 svenska favorit ep:s för tillfället?
- Eftersom det jut nu bara är Andreas och Poffen så kan vi bara svara för oss själva. Andreas fem favoriter just nu är: Bombanfalls debut som är helt asbra på alla sätt och vis. Raped Teenagers - en gammal skiva som är bra trots cirka 1200 lyssningar. Cromopojkarna - tung kanon. Inferno - tung kanon det med. Flug Flakka - en hel charmig ep från Broheda. Poffens fem i topp: Crompojkarna - Suvve rock från Sundsvall. Bombanfall - skitbra hardcore. Krunch 2:a - nästan bäst i Sverige. Leathernun "I can smell your thoughts" - bra klassisk grupp. Diktsamling - Comp7" från Rilfköping, jävligt bra faktiskt.

Fotnot: Andreas och Lanchy gjorde dessutom fanzinet Anti-System, ett av de tio bästa zines jag någonsin läst. Andreas och Lanchy hade också sidoprojektet A.L.L.A, där de spelade Tårtan-covers med bas och saxofon. Gissa om man skulle vilja ha hört dem!

Sånger att minnas - Totalitär

image418image419image420image421image422image423image424image425

1, Multinationella mördare
2, Partipolitik
3, Vi är eliten
4, Klass inte ras
5, Döda döda för inre frid
6, Ynkryggar
7, Kannibalerna

Inga förlorare

image428

Born To Lose
Old scars (People Like You)

Austinpunkarna Born To Lose turnérar just nu i Europa och nu i veckan gav People Like You ut det här smakprovet på bandets ölstinna och skitiga punkrock. 17 låtar hämtade från så väl debuten "Dreams die fast" till några nya bomber. Känner du för att tömma en eller annan Starobrno och samtidgt få skråla lite - då är "Old scars" ett ypperligt alternativ.

Punkhelg i Malmö

image417

På fredag gör Regulations sin första spelning i Malmö,
Café Revolt är värd för denna old school-fest. Dessutom
lirar Malmöbanden Ditt Fel och Bad Reputation, sistnämnda
består av medlemmar från Fy Fan! och Kamikatze. Kalaset
börjar 21.00 men redan 19.00 är det förfest vid vattentornet.
På lördag lirar The Baboon Show på Bodoni, uppvärmare är
inga mindre än Problem.

Fotnot: Regulations spelar på torsdag i Uppsala och på lördag i Stockholm.

Skitsystem repar live

image416

Skitsystem drar snart till Usa för två spelningar. För att vässa formen så "repar" bandet "live" på Truckstop Alaska i Göteborg nu på fredag. Mer information
här. Nästa gång Skitsystem spelar i Sverige är på Peace&Love-festivalen i Borlänge den 30 juni.

Grattis allsvenskan!

image415

... nu kan det sägas... jag har inte varit så här säker på fem år - IFK Norrköping spelar allsvensk fotboll 2008. Tidigare ikväll spelade IFK 2-2 mot Häcken, Thomas Magnusson dunkade in kvitteringen i 93:e minuten, och är efter fem omgångar obesegrade. På torsdag väntar ännu ett ex-allsvenskt motstånd; Öster - då plockar IFK alla tre poängen, jag lovar.

Elektronisk musikcirkus

image414

Innehållsförteckningen låter bara så cool:
"En elektronisk musikcirkus från Göteborg. Magdalena Ågren, Petra Kiskinen och Helena Engarås använder orglar, megafon, samplingar, trombon och tokdistad bas på ett egensinnigt sätt."
På onsdag dyker Surplus People upp på Teater Terrier i Malmö.

Hallå där - Damien i Sex Sex Sex

image413

... jag blev ganska förvånad när er nya platta dök upp. Jag trodde ni hade lagt av för länge sedan. Hur känns det att vara skivaktuella igen?
- Vi slutade lira 2004 i samband med släppet av 7" spliten "Fuck the world" med Scarecrow för att ingen hade tid eller för den delen större lust att lira längre. 2005 frågade vårat skivbolag, DSB Records, om vi inte skulle göra en platta till. Vi sa ja och spelade in 14 nya låtar sedan blev det som vanligt en massa strul med trasiga datorer så vi inte kunde få ut låtarna i annat format än mp3. Det tog ett tag att fixa. Eftersom vi alltid vill ge våra fans så mycket som möjligt så slängde vi in lite bonus spår och videos oxå.

Hur fick ni med Micke Alonzo och Mats Rubarth på plattan?
- Anledning till att Micke Alonzo är med är för att Starpunk och Micke har pratat om att göra något tillsamans och när vi spelade in skivan så tyckte han det lät kul, det är inte så ofta han får skrika i ett punkband nu för tiden. Rubarth är en jävel på bas och fotboll så därför fick han vara med, vi är goda vänner. Jag jobbade 5 år i AIK men fick sparken när vi åkte ur Allsvenskan. Meningen var att det skulle varit fler gäster med men det blev aldrig av på grund av tidsbrist, turneér med mera.

Till sist - bjud på en saftig Sex Sex Sex anekdot.
- Det roligaste jag har varit med om, förutom tusentals JJ Decay situationer, måste nog var när vi åkte till Fagersta typ 1989 för en spelning och det visade sig vara en pizzeria med raggare och brudar med pressveck på kjolarna som inte hade förväntat sig Sex Sex Sex. Efter 3 låtar drog någon ur kontakten och konserten var slut. Raggarna var mycket upprörda och ägaren var helt vansinnig för det vi gjorde var "inte musik" och han vägrade ge oss våra pengar, JJ Decay hittade spritförådet och fick med sig 6 flaskor whiskey. Vi hade med oss en ny basist som vi knappt kände, han åt några piller han hade med sig och försvann, missade bilen hem till Stockholm. Vi har fortfarande inte hört av honom. Mycket märklig upplevelse.

Mycket mer om Sex Sex Sex
här.

"Slobbi skitapönk" från Island

image412

Så mycket bra musik och så lite tid. I dag råkade jag stöta på isländska
Mordingjarnir på myspace och blev tokförtjust efter bara några toner av "Oll i stil". Trion säger sig vara influerade av så vitt skilda akter som Dead Kennedys, Slayer, Smiths, Fugazi, Woody Allen, The Jam, Mars Volta, Bad Brains och Shellac för att nämna några få. Men låter som en fullständigt vanvettig korsning av Kukl, -77punk och norsk black metal. Mordingjarnir beskriver sitt sound som "slobbi skitapönk" - jag tror det betyder totalt egensinnigt.


Sånger att minnas - Lords of the New Church

image411

1, New church
2, Live for today
3, Hey tonight
4, Little boys play with dolls
5, Method to our madness


samt ett hedersutnämnade för den geniala tolkningen av Madonnas "Like a virgin".

Damned misfits of the New Church

image410

The Deep Eynde
Bad blood (People like you)


Gillar du The Damned? Misfits? Eller kanske Lords of the New Church? Spana då in de här horrorpunkarna från Kalifornien och deras nya platta "Bad blood" som riktigt dryper av engelsk punk och svartrock. The Deep Eynde kombinerar "The method to our madness" med "I just cant be happy today" och "Walk among us" på ett förtjusande sätt och sångaren Fate Fatal sjunger de bisarra texterna med inlevelse och trovärdighet. Väl värt att kolla upp

Fotnot: "Bad blood" släpps den 14 maj.


Bäst i dag

image409

1, Sista Skriket "Finkulturen ska brinna" låt
En värdig uppföljare till Attentats "Operahuset"

2, The Deep Eynde "Bad blood" cd
Fräsch mix av The Damned, Lords of the New Church och Misfits.

3, The Headlines "Wih no one to follow" låt
Förtjusande poppunk.

Högt och lågt med The Headlines

image408

The Headlines
Plug 'n' play (Radio rebel)


När Malmöbandet The Headline är bra - är de inte bra utan helt jävla suveräna. Problemet är att de är det inte hela tiden. Merparten av låtarna på "Plug 'n' play" är lysande pop-punk som charmar och kramar om, du vill bara ta tag i exempelvis "With no one to follow" eller "All I need" och ge den en kyss. Högsta nivån är synnerligen hög, tyvärr är lägsta nivån å andra sidan riktigt låg. Inledande "Let's get together" kan tyvärr skrämma bort presumtiva lyssnare eftersom den är häpnadsväckande usel - saggig collegerock med flanellskjorta. Inte kyssvänligt...

The Meteors - inga halvfigurer

image407

The Meteors
Hymns for the hellbound (People like you)


Det finns många halvfigurer och lallare när det handlar om psychobilly. The Meteors tillhör inte den kategorin. Det här gänget har under nästan tre decennier formulerat genren och släppt fler skivor än jag kan räkna till. "Hymns for the hellbound" kommer att placera sig som en av de fem bästa. Här finns det bloddrypande svänget, den makabra atmosfären och den håra punken. Ibland känns det nästan som om det här är skivan Tarantino och Lynch skulle ha spelat in omde  lirat i ett psychobillyband."Paradise lost", "The cutter cuts while the widow weeps" och "We wanna wreck here" är gastkramande underhållning - de andra nio spåren är inte långt efter, men så är ju inte The Meteors några halvfigurer heller.

Dressed for success

image405image406

Wow!!! I dag fick jag den här superläckra jackan från Peking Fanz. Retromodellen är så otroligt snygg. Dessutom är det en kopia av den jacka Gunnar Nordahl hade när han tränade IFK under 70-talet.

Charmig snabbpop

image404

Traste & Superstararna
Du din jävla sopa (Massproduktion)


Jag har stött på
Traste & Superstararna på en och annan samlingsskiva genom åren men de har aldrig berört mig. Det har jag svårt att förstå efter att ha umgåtts en tid med Massproduktions läckra presentation av bandet, för Traste & Superstararna skrev en hel hög med klockrena hits. "Pengar" från debutsingeln 1979 är fantastisk punkrock, även om Bollnäsgänget valde att kalla sin musik snabbpop (och den egna etiketten döptes till Mesrock). Jag faller för det mesta av materialet på "Du din jävla sopa" - här finns en charm och värme som fängslar och den egensinniga pogopopen med den okammade attityden är så otroligt häftig. Kolla upp!

Harmlöst, Chip Hanna

image403

Chip Hanna & The Berlin Three
Live on your stage soon (People like you)


Chip Hanna. Låter namnet bekant? Det borde det göra om du varit någorlunda intresserad av punkscenen. Chip har främst gjort sig ett namn som trummis i U.S. Bombs och One Man Army.
Men nu har batteristen sökt sig till sina rötter och då handlar det om den musiken han växte upp med i Baton Rouge och som hans mamma Martha Hanna lärde honom att älska (Martha Hanna spelade vid ett tillfälle tillsammans med superstjärnan Loretta Lynn) - country.
Tyvärr handlar det inte om renodlad country, inte om bluegrass, inte heller americana eller no depression på "Live on your stage soon", utan snarare alldaglig punk med Nashville-stänk.
Tillsammans med The Berlin Three (tre snubbar från Mad Sin) verkar Chip Hanna lätt splittrad, som om han inte vågar lämna det trygga och invanda (punken) och därför blir den här inspelningen harmlös och intetsägande.

Förvirrande - men småkul

image402

The Grit
Shall we dine? (People like you)


Jag har lyssnat på den här plattan ett par gånger jag är inte säker på om The Grit är på allvar eller om de bara driver med oss. Ena stunden bjuder engelsmännen på guinesspunk för att i nästa visa prov på ska-kunnandet och sedan runda av med psychobilly. Det är som om Flogging Molly, The Clash, Operation Ivy och Meteors repeterade i samma lokal samtidigt. Förvirrande, men också ganska kul - i mindre mängder.

Gigtips Örebro

image400

Gigtips Göteborg

image399

Gigtips Malmö

image398

Halleluja - Dropkick Murphys kommer tillbaka

image397

Fantastiska nyheter! Dropkick Murphys kommer till Sverige i sommar och gör tre gigs. Den 9 juli spelar Murphys i Malmös Folkets park. Och det är så coolt, för det är i princip i mitt vardagsrum de kommer att lira (jag bor precis vid Folkets park och kan nästan "ta" på scenen från min balkong). Förutom Malmö spelar DKM även i Stockholm (10:e) och Göteborg (11:e).

Dropkick Murphys spelade på KB i fjol, en helt otrolig konsert. Läs recensionen
här. Blir giget i Folkets park bara hälften så bra kommer det bli en magisk kväll.

Sånger att minnas - G-anx

image394

1, Clouds of cancer
2, The narrow path
3, In harmony
4, Kir for pleasure
5, Arbetsnarkoman


Jönköpingspunkarna gav ut otroliga sjutummare, men det var live G-Anx var som allra bäst. Efter ett av deras gig i Fagersta knäckte jag nästan ryggen (stadgedive to hell) och kunde knappt gå på två dagar - en enastående spelning!

Wolfbrigades nya inspelad

image393

Wolfbrigade är efter mycket strul klara med inspelningen
av nya plattan "Prey to the world". På bandets
myspace-sida
kan man lyssna på ett av spåren. Agipunk släpper albumet i Europa.

Sommartipset

image392

Mob 47, Kvoteringen, Slaktattack, Diabetes och 21:st Impact är några av banden som spelar
på denna festival. Kalaset börjar klockan 15 och pågår till 01. Vuxna (över 15) betalar 120:-,
kidsen halar upp 70:-. Mer information
här.

Vi är Peking - alla älskar oss

image391

Just nu känns fotbollslivet riktigt bra. IFK spelade ut lillasyster Sylvia, trots en man mindre,
på Parken i går och vann med 2-1. Segern innebar dessutom att IFK nu toppar Superettan.
Över 11 000 såg matchen. IFK är glödhett, vilket även Sportbladets krönikörer vittnar om
-
samtliga vill se IFK i allsvenskan igen (anmärkningsvärt att även Lasse Sandlin ville det,
när IFK vann SM-guld 1989 kallade han det en "skam för svensk fotboll").
Det känns efter årets stabila start som man i höst kommer att få säga:
Grattis Allsvenskan, IFK Norrköping är tillbaka.

Liket lever

image389

Det var som tusan... en ny platta från horrorpunkarna Sex Sex Sex hade jag knappast räknat med. Jag trodde att det här gänget från Stockholm var begravda sedan länge.
"Helvetet var överfullt och ville inte ta emot oss, så nu är vi tillbaka!" skriver sångaren J.J. Decay i ett brev.
Albumet "All girls cum from hell" är utgiven på tyska Devils Shitburner och består av 14 låtar plus 7 bonusspår plus 3 videos - dessutom medverkar Micke Alonzo (!) och Mats Rubarth (!!!). Jag ser verkligen fram emot att lyssna på den här skivan under dagen, gissar att det är grym skräckpunk.

Hallå där - Fredde i Twopointeight

image388

Ni turnerade Usa under sex veckor. Först med Flogging Molly och därefter med Street Dogs och The Briggs, tunga namn. Hur var det? Brydde sig publiken om er?
- Vi gjorde Green 17 turnén med Flogging Molly och Street Dogs... sedan fortsatte vi tre veckor med Street Dogs och The Briggs. Det är helt klart det bästa vi har gjort sedan vi började lira, att komma från små rockhak i Sverige och Europa och sedan plötsligt stå framför Flogging Mollys publik i staterna var helt sjukt kul. Trots att vår platta inte är släppt i Usa än så var responsen tio gånger bättre än jag ens vågat hoppas på. Vi planerar redan nästa sväng.

I går startade (i Hamburg) en fem veckors turné i Europa, orkar ni?
- Vi kör med Dead To Me och Street Dogs den här svängen. Street Dogs sopar banan med det mesta och alla borde se Dead To Me, dom är hur bra som helst. Hur orkar man? Vettefan. Usa var riktigt hårt, sex veckor i en van. Men med en flaska Jameson och gott sällskap så verkar allt gå vägen. Vi har fått göra det vi diggar mest med band vi verkligen gillar.

När spelar ni in nästa album?
- Planen är väl att vi ska göra det direkt efter den här turnén. Det beror lite på om studion vi vill ha är ledig och om mannen som ska producera plattan ahr tid just då. Vi har allt material klart redan, så klaffar allt så borde ett nytt album vara ute i höst.

Fotnot: I kväll spelar Twopointeight, Street Dogs och Dead To Me i Köpenhamn. Sedan följer Karlskrona (4/5), Göteborg (5/5), Stockholm (9/5) och Malmö (10/5). Banden lämnar därefter Sverige, resten av turnédatumen hittar du
här.

Återvinning - Strebers

image386

När trall-vågen svepte över landet under 1990-talets början var det många unga band som försökte låta som Strebers. Inga lyckades. Det mesta var häpnadsväckande uselt. Det var inte Strebers - som med singlarna "Ung & Arg" och "Ditt blod/mitt blod" samt tolvan "Öga för öga" och albumet "I fädrens spår" skrev in sig som ett av de stora namnen i historieböckerna. Jag intervjuade trummisen Johnny Rydh (RIP) i början av 88 och artikeln hamnade i ProfitBlaskan #8. Här är ett utdrag.

Tycker ni att erat sound förändrats något sedan Micke (Asta Kask) kom med. Hur anser ni att Strebers utvecklats sedan starten?
- Vårat sound har förändrats i och med att vi har en gitarr till och att det är ytterligare en person som sjunger och skriver låtar. Vi tycker att vi fått ett "tätare" ljud, förut lät det ganska tunt, och att vi är tajtare. Nu kan man spela fort utan det blir okontrollerat, vilket det lätt blev.

Senaste plattan "Öga mot öga" var ju väldigt lik Asta Kask (ni har väl tröttnat på allt tjat om det), hur ser ni på det och är det Micke som smygit in Asta-influenserna i bandet?
- Man har väl lessnat lite men det är väl inget vi hänger upp oss på, det är väl inget fel så länge man blir jämförd med ett så bra band. Men egentligen finns det inga likheter mellan oss och Asta Kask, föruom att vi spelar ganska snabbt med melodier. Micke har inte smugit in några influenser, men eftersom det var han som skrev många av Astas låtar och sjöng rätt mycket där så är det ju klart att man hör att det är han som sjunger. Man kan säga att när Micke sjunger så låter det Micke Blomqvist och inte Asta Kask.

Jag tror inte att det finns något annat svenskt band som givit ut sina skivor så snabbt efter varandra. Hur kommer det sig, är ni miljonärer eller har ni något skivbolag?
- Det började med att vi fick in 5.8 miljoner kronor på våra börsaffärer... Nej, ska jag vara ärlig så är vi fattiga som kyrkråttor. "Ung & Arg" finansierade vi med ett lån. När vi hade sålt slut den hade vi pengar till "På liv och död". Och sedan tog vi dom pengarna plus ytterligare ett banklån och gav ut lp:n "Ur led är". "Öga för öga" däremot är släppt på CBR, men den nya ep:n "Mitt blod/ditt blod" har vi givit ut sjäva igen.

Skulle ni vilja kalla er ett politiskt medvetet band?
- Först skulle jag vilja säga att vi är fyra olika människor i bandet som tänker olika, vissa är mer politiskt intresserade än andra. Eftersom vi har ganska bestämda åsikter om saker och ting så får man väl säga att vi är ett politiskt band, men vi är inte partipolitiska och definititvt inte högerinriktade - vi är ganska objektiva.

Strebers år för år.

Thee Merry Widows avlossar het psychobilly

image384

Thee Merry Widows
Revenge served cold (People like you)


De glada änkorna var i Sverige och spelade för ett tag sedan och missade du bandet live kan du istället bekanta dig med det heta albumet "Revenge served cold". En skiva proppad med psychobilly, horrorpunk och garagemangel - och en stenhård två-fingrar-i-luften-attityd kaxigt levererad främst av sångerskan Miss Eva von Slut.

Varenda riff är ett mästerverk

image379image380image381image382

Discharge
Why (Captain Oi)
Hear nothing see nothing say nothing (Captain Oi)
Never again (Captain Oi)


Jag fick dom här Discharge-skivorna av Captain Oi för en dryg månad sedan och jag har haft skitsvårt för att sätta mig ner och skriva om plattorna. Jag har letat ingångar överallt - lyssnat igen och igen och igen, slagit i böcker, letat i minnet, googlat... inget har fungerat. Jag ville ha den där början som ingen annan skrivit, den där insikten som ingen annan levererat - det är trots allt Discharge vi pratar om och två av de viktigaste punkskivorna som givits ut.
Om inte tolvan "Why" och albumet "Hear nothing see nothing say nothing" spelats in hade den extrema musikscenen sett helt annorlunda ut. Fråga Metallica. Fråga vilken thrash/death metal-arkeolog som helst. Eller fråga vilket råpunk, crust eller mangelcombo som helst? Svaret är Discharge.
Om allt detta har jag viljat skriva.
Men "Visions of war", "Does the system work", "A look at tomorrow", "Why", "Maimed and slaughtered", !Mania for conquest", "Ain't no feeble bastard", "Is this to be", "Massacre of innocence" och "Why (reprise)" tar fullständigt musten ur mig. Det har aldrig skrivits hårdare och bättre punklåtar. Varenda riff är inget annat än ett mästerverk, varenda ton en njutning.
Hur ska man kunna formulera en någorlunda sober text om fenomenet Discharge när "Hear nothing see nothing say nothing", "The nightmare continues", "The final bloodbath", "Protest and survive", "I won't sucribe", "Drunk with power", "Meanwhile", "Hell on earth", "Cries of help", "The possibility of lifes destruction", Q: And children A: And children", "The blood runs red", "Free spech for the dumb" och "The end" ger mig samma kickar i dag som för 25 år sedan?
Jag vill egentligen bara säga - tillhör du den unga generation, investera då i dessa tre enastående album som betytt mer för punken och den extrema musiken än jag kan formulera. Captain Oi-utgåvorna är grymma, proppade med extra material och snyggt utformade.

Punkrock och psychobilly

image378

Diverse artister
Bound for the bar (People like you)


För den som är nyfiken på vad den tyska punketiketten People like you pysslar med är den här samlingen en bra provkarta. Punkrock och psychobilly i skön förening. The Bones, Demented Are Go, Thee Merry Widows, US Bombs och Born To Lose röjer hårdast, men standarden på de övriga åtta banden är riktigt god.