SÖDRA PROMENADEN

Black Uniforms
Splatter punx on acid

En höstkväll 1988 åkte jag till Uppsala för att spana in Black Uniforms och Los Bohems (övriga akter var för övrigt T-Bo Rockarna, Refuse och Roof Rats).
Jag förstår inte hur jag tog mig hem levande från den spelningen. Jag hann knappt komma in på Ungdomens hus förrän fyra skinheads försökte provocera fram bråk och sedan punktmarkerade mig resten av kvällen.
Men det var inte det värsta.

Berusad på det australiensiska vinet Green Pearl stod jag under hela Black Uniforms gig och vrålade “Asta Kask” i sångaren Patrick “Fjalle” Wisemarks öra. Ärligt talat så gjorde jag mig förtjänt av en uppsträckning. Men Fjalle bara garvade. Cliff Lundmark (Anti-Cimex och Driller Killer) log snett åt mig. Troligen hörde de inte vad det flärpermanentade puckot gapade om.
Historielösa läsare undrar kanske vad det här egentligen handlar om.
Jo, det fanns inget Black Uniforms avskydde mer än just Asta Kask. Vilket tydligt framgår på första demon “Back from the grave” (1986). Tredje utbrottet på kassetten är döpt till “F.O.A.D” (och det betyder precis vad du tror) och som intro hörs Astas “Tv:n” i tio sekunder, tills någon handfast trycker ner stiftet och repar skivar rejält - därefter vrålar Fjalle med avsky och hat i rösten “Fuck off and die”.
Som sagt, det kunde ha gått illa den där kvällen i Uppsala.

Black Uniforms inledde sin bana redan 1981. Influerade av Bad Brains, Discharge och Dead Kennedys lirade de in en demo som aldrig gavs ut och medverkade på en dansk samlingsplatta innan de splittrades två år senare.
Uppbrottet sådde fröet till ett av landets mest klassiska råpunkband. Cliff och Fjalle satte nämligen ihop Moderat Likvidation och skrev historia med låtar som “Nitad”, “Proggerebell” och “Köttahuve”.
1986 återuppväcktes Black Uniforms. Malmöiternas andra demo “Horror holocaust” kom 1987 och i slutet av 1989 spelade de in debut- och avskedsskivan “Faces of death”.

Ett drygt decennium senare sammanställde amerikanska hardcoreetiketten Hardcore Holocaust “Splatter punx on acid” som består av nämnda inspelningar samt Uniformernas bidrag till Really Fast 5 och två bitar som tidigare bara funnits på en samlingskassett från Strultapes.
När jag lyssnar igenom materialet slår det mig hur coola de här skåningarna var. Kaospunk i Disorders anda som blev fet crust innan begreppet ens hade myntats - spetsad med Slayer-thrash.
Låtarna från kassetterna, och kanske främst “Hardcore holocaust”, håller hög kvalitet medan spåren från plattan förlorar i spänst på grund av det tunna ljudet - men se det som en anmärkning i marginalen.
Förhoppningsvis upptäcker ytterligare en generation nummer som “Teenage waste”, “Do U conform”, “Sacrifice”, “Acid punks” och “Trapped”, om nu inte glam-looken skrämmer kidsen...