SÖDRA PROMENADEN

... till seriepremiären och överallt (nåja) diskuteras det om IFK Norrköping
kommer att spela i allsvenskan nästa år. På Gnällbänken är debatten såväl
hetast som roligast, där IFK-supportrar med diametralt motsatta uppfattningar
argumnetar mot varandra. Två av de intressantaste debattörerna är signaturerna Esso
och Sulo Power.

1, Hur går det för IFK Norrköping i år?
2, Varför?

Esso, IFK-supporter i Uppsala.
1. Jag tror att IFK kommer trea och går upp. Före sig har man Häcken och
ÖIS.
2. Orsakerna till att IFK går upp skrivs kontinuitet. Styrelse, fotbollsdirektör och tränare har denna gång ett eller flera år på nacken. De flesta spelarna är kvar. Två bra spelare som känner klubben väl, Sama och Blomma, har återvänt. Om Bamberg nu återvänder, som ryktena säger, så är det ju bara Gallo, av de bra spelarna, som försvunnit. Det kunde IFK inte göra mycket åt eftersom han valde familjen framför fotbollen. Nu är Gallo heltidsarbetande i Uppsala. Mats Jingblad är antagligen superettans bästa tränare. Micke Andersson är nog den bästa klubbdirektören/sportchefen, han är ju UEFA-cup-champ, fd allsvensk tränare och har tagit upp lag från SE förr. Visst har det varit svårt att få bra spelare till IFK och ännu återstår några namn. Får vi tre bra tekniska spelare som kan passa bollen så kan IFK hamna ännu högre än trea. Jag skulle gärna se att Siphika kom tillbaks, han ratas just nu av sin klubb. Synd att IFK inte kunde behålla Bennard, han hade, med dagens form, behövts i IFK.

Sulo Power, IFK-supporter i Malmö.
1. Jag tror de floppar ganska rejält, och på sin höjd kommer femma, sexa.
2. Anledningen är mångbottnad. Jag skulle nog kunna skriva en mindre avhandling om varför IFK misslyckats de senaste åren, men jag ska försöka hålla mig så kort som möjligt här. Man skulle kunna göra det lätt för sig och säga att IFK tappat mycket av sin forna glans och att det inte går att locka hit tillräckligt bra spelare längre, men det är bara en del av problemet. Mer bekymmersamt är IFK:s oförmåga att anpassa sig till den nya verkligheten. Micke Andersson bygger fortfarande lag som om han ledde en allsvensk klubb - det vill säga jagar så dyra och meriterade spelare som möjligt. Man gapar efter mycket men mister oftast hela stycket, som det heter. Därför blir det alltid, undantagslöst, sena nyförvärv av tveksam klass, och vad värre är - truppen startar aldrig en säsong samspelt. IFK blir alltid bättre på hösten när man blivit samspelta, men då har man tappat för mycket mark, och i år blir det med all säkerhet likadant. 2-3 spelare saknas alltjämt i truppen, och vi går snart in i mars månad.

Vidare tycker jag att Magnus Samuelsson och Mikael Blomberg, som många ser som rejäla förstärkningar, är klart överskattade spelare, som nu ska fungera som motorer på IFK-mittfältet från att ha varit "hjälpgummor" i sina tidigare klubbar. Jag kan tänka mig att de passade väldigt väl i sina tidigare roller, men det de ställs inför i år är något helt annat. Man blir ju inte lugnare av att Micke Andersson ena stunden försäkrar oss om sina "nyförvärvs" förträfflighet som passningsspelare, varpå han sedan går ut med att klubben jagar 2-3 offensiva förstärkningar. Det skvallrar om att även IFK nu, i elfte timmen, insett att truppen inte räcker till.

Lägg till detta en lång rad skadeproblem, bland annat på Thomas Magnusson och David Nordbeck, som båda räknades som ordinarie i fjol, vår målfarligaste forward Bruno Santos och förväntade nyckelspelaren Mikael Blomberg, så är det svårt att vara optimistisk.

Klubben får nu sona för flera år av ovilja att se verkligheten i vitögat. Man har vänt ut och in på sig själva i desperata försök att se ut och fungera som en allsvensk klubb, istället för att axla sin nya roll som Superettan-klubb och börja arbetet därifrån. I den eviga jakten på "allsvenska" spelare har man försummat att satsa tillräckligt på egna produkter, spelare från närområdet samt duktiga spelare från andra lag i Superettan, och någon egentlig grund att tala om existerar inte enligt min uppfattning, bara ett hopkok av spelare från närr och fjärran, till höga lönekostnader och utgående kontrakt.

Vad jag har förstått är det väl sista året i år som det lokala näringslivet kommer stötta med några summor värda namnet, så risken är att IFK, om de misslyckas i år, blir kvar i Superettan på obestämd tid framöver. Men må så vara, den dagen en sann visionär och fotbollstänkare bereds plats att leda klubben är jag säker på att vi går upp igen, men vem, och när?